Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
236
OLOF ÖSTERGREN. t
visningen sedan i lång tid utvecklat sig. De klassiska
språken vika allt fortfarande om ock långsamt. Latintemat i
studentexamen utbytes 1895 mot en översättning från latin.
Samma år strykes hebreiskan som läroämne i skolan.
Intresset för modersmålet har onekligen varit i stigande. Då 1878
års stadga gav mer ytterlinjer än bestämda anvisningar och
råd, uppstod stor tvekan på många punkter, hur
undervisningen egentligen i den eller den punkten bäst borde läggas.
Diskussionen på lärarkonferenser och möten, i tidskrifter,
tidningar ocli småskrifter blev synnerligen livlig 1 och har sedan
varit i ständigt stigande ända till utfärdandet av 1906 års
stadga. Man famlade efter en plan för litteraturläsningen och
man diskuterade, särskilt i granskningar, huru läseböckerna
borde vara lagda och hur de borde användas. Liksom ännu i
dag driver man nästan uteslutande synpunkten av urvalet i
läseböckerna. Dryftar man språksynpunkter, visar det sig
nästan endast så, att man — mer och mer utan hänsyn till
författarna eller styckenas egen karaktär — uppställer den
fordringen, att språket skall vara regelmässigt, enhetligt, med
ett ord "skolsvenska" 2.
1 T. e. -1-n i Pedag. Tidskr. 1883, s. 327 ff.; P(eter) B(agge)
ib. 1887, s. 12 ff.; ib. 1893, s. 385 ff. samt (C. O. Dufvenberg) 398
ff.; Enar Sahlin ib. 1894, s. 337 ff.; B. Risberg ib. 1902, s. 382 ff.
samt 1903, s. 188 ff.; Verdandi 1904, s. 64 ff. Hallgren, Om
undervisningen i modersmålet, Gbg 1883, Dufvenberg, Modersmålet som
centralt läroämne, ■ Sthlm 1894 samt hans uppsatser i Verdandi; Noreen,
Reformer i . modersmålsundervisningen, I vår tids lifsfrågor 1903
(framkallade Risberg i Ped. Tidskr. samma år); Enar Sahlin, Antik
och modern klassisk litteratur i våra gymnasier, Sthlm 1909, särsk.
s. 71 ff. samt 116 ff.
2 Redan av 1866 års kommission för språkundérvisningen får
denna ståndpunkt sin typiska formulering: "Läsebokens språk bör
lämpas efter det närvarande bildade skriftspråket, sådant det i
allmänhet förekommer hos godkända författare, och så mycket som
möjligt vara rent från främmande ord, samt helt och hållet fritt från
främmande, hårda och ovanliga ordfogningar. Med afseende härpå
må det åligga utgifvaren att, om prosaiska stycken, i öfrigt passande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
