Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOLKSKOLANS LÄSEBOK.
11)
att till de sköna bär sig svänga,
som för att reta hans aptit
i klasar öfver nosen hänga.
Men, när med all sin svett han dem ej räcka kan,
sin harm han dölja tror, i det han stämman höjer.
wDe äro sura44, ropar han,
wen sådan kart mig ej förnöjer14.
Ytterligaro några steg längre på de pedagogiska
förändringarnas väg kommer man så genom tionde upplagan,
som inför den nya stavningen, kursiverar orden ’synas’ och
’är’ samt helt onödigt, kan det tyckas, omkastar ’dem ej’ till
’ej dem’. Först i denna upplaga har, såsom ovan nämnts,
ordet ’av’ framför G. F. Gyllenborgs namn utbytts mot ’efter’.
Som synes, ha till den första läseboksupplagans redan
ganska talrika ändringar och uteslutningar i de senaste
upplagorna kommit ytterligare nästan lika många jämkningar, och
resultatet har blivit en text, där prägeln av författarens egen,
något pretiösa, i sin art fullkomnade stil blivit till betydlig
del utplånad. De drag, som i senare tider tillkommit,
innehålla visserligen ingenting så stötande som vissa andra bekanta
ställen i läseboken, men vittna dock tydligt om den
pedagogiska textbehandlingens hårdhänthet. Vi vilja ej bestrida, att
den Gyllenborgska fabeln i denna moderniserade form kan med
fördel och nöje läsas i skolorna, eller opponera mot lektor 0:s
omdöme, att den, sedd uteslutande ur denna synpunkt, är ’rätt
lyckad*. Lösryckt ur sammanhanget, kan detta omdöme
förefalla stridande mot det ovan citerade yrkande, vari lektor Ö:s
kritik utmynnade. Motsättningen förklaras, om den också
kanske ej fullständigt upplöses, då man ser detta omdöme mot
bakgrunden av don uttryckligt framhållna förutsättningen, att
stycket betraktas som en fri bearbetning, och ej längre som
’en känd skalds verk’. Vid en närmare jämförelse mellan
originalet och läsebokens allt friare och friare bearbetningar torde
emellertid framgå, att en mycket varsammare redigering varit
möjlig och å andra sidan att läseboken trots den radikalism,
varmed den följt sina principer, ändock ej uppnått den regel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
