Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOLKSKOLANS LÄSEBOK.
63
vår tid ofta ha förbisetts t. e. ’nedrig’ i Dalins ’De två
källorna’, där det står i den äldre betydelsen: ’ringa, oansenlig’
(Hazelii översättning av ordet är visserligen kanske ej fri för
invändningar, men uppfyller dock sitt väsentliga ändamål: att
hjälpa bokens läsare förstå textstället); han förklarar även ord.
som ehuru allmänt kända, ofta äro oklart uppfattade t. e. ’mo’
och ger därvid ej blott en översättning ’sandig ofruktbar jord
med eller utan skog, sandinark, sandhed’, utan erinrar också
om ordets förekomst i vissa ortnamn. Samma metod att sätta
orden i deras språkliga omgivningar tillämpar han ofta,
vanligen, vill det synas, på ett gott sätt.
Även här saknas visserligen åtskilliga anmärkningar, som
man haft anledning att vänta. Så t. e. finns ingen förklaring
till Dahlgrens "Böljan gaf natthugg åt domnade stranden44,
möjligen på Hazelii tid mindre i behov av förklaring än nu,
jfr Dalins ordbok 1853 "klapp, som man på skämt söker att
sist gifva någon, då man önskar honom god natt"; till
Silverstolpes "Så talte för sig själf det lilla vissa djuret", sannolikt
roed ’viss’ i betydelsen förnumstig, självsäker, viss på sig;
ordet har i äldre språkbruk även betydelserna påpasslig, pigg»
munter1; till folkvisans "Bromsen sticknar vid dessa ord" —
blir stucken, förargad etc.
Hazelii ’Läsning’ synes ha utgått i 4,000 exemplar på
mindre än fem månader2. Kritiken såväl i Svensk
Literatur-Tidskrift 1869 (av Simon Nordström) som i Pedagogisk
Tidskrift 1871 (av Gustaf Upmark) visade sig också uppskatta
arbetets förtjänster, den sistnämnda recensionen dock med vissa
invändningar, av vilka en del ovan omnämnts. Dahlbäck, i
samma tidskrift 1873, anbefaller den på det varmaste till an-
1 Jfr Westes översättningar qui saisit 1’apropos, qui a Tesprit
présent, naif, décidé, déterminé; Sahlstedt En wiss gåsse, Puer
ala-crioris ingenii. Han ser så wisser ut. Alacrem præ se fert speciem;
Lind Wisser (qwicker) gåsse, ein munterer hurtiger Junge. Jfr även
ovan sid. 49 om senare läseböckers ändring av ’vissa’ till ’visa’.
2 Jfr Hazelius Om Bftttstafningens grunder s. 136 not 2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
