Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOLKSKOLANS LÄSEBOK.
67
Vi ha ovan sökt uppvisa, att man ur lians
textbehand-lingssätt kan analysera fram vissa synpunkter, som varit
ledande, men att dessa oj kristalliserat sig till någon sådan,
på allting ingripande norm, gent emot olika författare på
samma sätt tillämpad, som den vi sett utbilda sig mer och mer,
från upplaga till upplaga, i Folkskolans läsebok. För ett
betraktelsesätt, besläktat med denna läseboks, skall sannolikt
Hazelii förfarande, med dess större frihet gent emot
grammatiken, större trohet gent emot originalen, men talrika
avvikelser från bådadera, alltid synas inkonsekvent och subjektivt.
Hans inkonsekvenser äro dock — bortsett från några få
förbiseenden och tryckfel — mera skenbara än verkliga. Det
estetiska smakomdöme, som utgör deras grund, har i sig en
verklig objektivitet, som fullständigt saknas i do pedagogiska
ändringarnas och inkonsekvensernas oestetiska godtycke.
Ej mindre än genom textbehandlingssättet skiljer sig
Hazelii läsebok från Folkskolans och från de flesta andra
genom den frihet vari den låter det estetiska innehållet
framträda utan någon överallt genomskinlig pedagogisk anordning.
Man kan t. o. m. säga, att hos Hazelius allt innehållet är
av-estetisk art och tjänar ett estetiskt ändamål. Detta har
tydligen varit den väg, varpå han velat uppnå sina allmänt
uppfostrande syften och bidraga till att "redan i de späda åren"
framkalla och utveckla kärleken till fäderneslandet. I
Folkskolans läsebok, med dess mångdubbelt rikhaltigare urval ur
svensk poesi, har den anordningen allt mer genomförts, att
det estetiska innehållet underordnats under det didaktiska.
I och för sig är det visserligen ingenting att invända mot
t. e. det att man i sammanhang med en landskapsbeskrivning
läser någon dikt med motiv från samma landskap, men det
sätt, varpå läseboken söker göra denna och dylika
anordningar till regel, torde i förening med den oundvikliga inverkan
från omgivande stycken och del-as stil, ha bidragit till att
skada den estetiska verkan och att framkalla den klagan över
tråkighet, som i alla tider har framställts mot läseboken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
