Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
82
J. E. HYLÉN.
skaldens bild, och i det senare flögo fjärilen sin kos.
Däremot vänder sig en talare, även i akademisk talar, gärna till
sitt auditorium ined "mine herrar" eller, om han är en andlig
sådan, "mine dyre åhörare". Likaledes begagnas possessiv4,
pronomen släktingar eller andra närstående emellan. Endast
några exempel.
Löp. löp. min hustru, vart du vill! (J. Messenius).
Gack hein igen, min son! (K. G. af Leopold).
Min son. mitt enda barn. mig dina läppar röra (B. Lidner).
Min son. jag satt här i så månget &r (E. G. Geijer).
Min son. man skaptes icke blott för sig (E. J. Stagnelius).
I)u går på villovägar, inin son (Aug. Strindberg).
Min fader, förlåt! (K. A. Nicander).
Vad fordrar du. min höga moder? (P. D. A. Atterbom).
Min dotter, svara! (B. v. Beskow).
Vet. mitt barn. att vad du skådar, flr ej ängar (A. A. Grafström).
Min frände, villfar hans och min begäran! (B. v. Beskow).
Väx upp. min telning, väx i Herrens hägn! (K. L. Östergren).
Min Atis, ser du ej, vad i min uppsyn lyser? (G. F. Creutz).
Var vis, min Fritiof, låt oss vika ! (Es. Tegnér).
Min sköna Fågel blfi,
du från mig fl}’ga må (Atterbom).
Annars kan man ofta rent formellt utbyta andra
personens personliga pronomen mot första personens possessiva.
Men det ligger dock i allmänhet i dem ett olika stämnings värde.
Det possessiva ger uttryck åt något familjärt. Däri spåras en
nyans av förtrolighet och vänskaplighet. Det personliga uttr3Tcker
däremot något mera högtidligt, det anger mera, att man står
på längre avstånd från den tilltalade och oj trätt i ett intimt
förhållande till honom. Ar en talare skrudad i vältalighetens
dyrbaraste dräkt, kommer gärna personligt pronomen på hans
tunga. I en furstes eller Över huvud taget en överordnads
mun lägges gärna det possessiva pron., under det att det
personliga gives åt den underordnade. Så tilltalar
kanslern-mam-monsprästen i V. Rydbergs "Den nya grottesången" sin herre
"du gode konung Frode", då däremot konungen svarar honom
"min käre präst". Visserligen kan man få se en kunglig hög-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
