Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
122
AIVVA UPPSTRÖM.
smädligcn tycks ej vara funnet i fsv. Troligen avlett av
adj. smädelig. (Se A. II). Ex. i Str.-L. 8: 26.
svikligen, ^rikeligen av fsv. sviklika = svekfullt.
bedrägligt. Ex. i G. B. 13: 8 och R. B. 17: 36. Avlett av adj.
svik(e)lig. (Se A. II).
tidcligen, av fsv. tidhclika = i tid. i rätt ttd. har
troligast don sista betydelsen i R. B. 2: 3: "Å tingstimma skall
Häradshöfding och nämnd tideligen vid tingsstad vara". —
Ordet är lån från likbetydande mit. tideliken.
troligen = troget. Ex.: "Den förmynderskap väl och
troligen förestått..." (Ä. B. 23: 5). Se ovan troliga.
vanvördeligen, av fsv. vanvirdhelika = vanvördigt. Ex. i
R. B. 14: 7. —
Om en del adverb kan osäkerhet råda, om de skola anses
som arkaismer eller ej. Sådana äro allmännelig en, falskeligen,
ljudeligen och de ovan anförda hemlig en, lönligen, redligen,
skäligen, svikligen.
VII. Prepositioner.
av är liksom i fsv. flerstädes = från. Ex.: "skall tre
söndagar lysas af predikstolen..." (G. B. 7: 2); "föra af
böle" (B. B. 10: 1).
före är = för i H. B. 10: 4: "gälde . . . hvad panten
stod före". Jfr fsv. for och fore, fyre m. fi. biformer.
när = hos. Ex.: "åsämjer dem ej, hvilkendera barnen
när sig hafva skall . . (G. B. 13: 3). Samma ord som
ad-verbet när (se A. VI), vilket även i fsv. nyttjades som prep.
= bl. a. hos.
å = på, av fsv. a, är den kanske vanligaste
prepositionen i lagspråket och nyttjas i äldre texter genomgående i
st. f. på. Ex.: "i stad och å landet" (G. B. 8: 1); "å tinget"
(R. B. 1: 8); "å tingstimma" (R. B. 2: 3); "å annat sätt"
(R. B. 17: 18).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
