Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
anmärkningar om den svenska akcentueringen av latin. 139
rika krets — ett viirkligen talat språk. En del alldeles
särskilt vanliga ord hade därför — emedan de föreföllo så
allbekanta — erhållit svensk akcentuering, dvs. akc. 2, och
därvid kan även den omständigheten hava spelat med,
huruvida svenska ord med något så när likartad skapnad kunde
vara ett slags förebilder. Enligt dessa grunder torde akc. 2
1 åtskilliga pronominella ord och partiklar vara att uppfatta:
meus, tuus etc., Me (jfr även sv. viHle etc), Ma (jfr. även
sv. iHla etc.) etc. Ehuru stella etc. har akc. 1, hör man talas
om att "deklinera me2nsau med akc. 2, säkerligen emedan det
bland alla mest kända och först inlärda böjnings-mönstret
mensa var så allbekant, vartill även kom, att ordet lätt kunde
anslutas till svenska ord på -a av typen gu2mma etc. När ett
ord sådant som Deus har akc. 2, kan det sammanhänga med
ordets stora frekvens i det medeltida latinska kyrkospråket.
Emellertid må det tilläggas, att även den
pedagogiskt-emfatiska akcentueringen delvis kan hava spelat en roll, när
åtskilliga särskilt vanliga ord (pronomina etc.) få akc. 2.
Dessa ords böjning är nämligen ofta oregelbunden, och akc.
2 kunde därför användas för att särskilt inprägla formerna.
När åtskilliga tvåstaviga sammansatta partiklar med
for-tis på penultima få akc. 2 (postquam etc.), så sammanhänger
det väl därmed, att de flesta tvåstaviga svenska komposita
med fortis på penultima erhålla akc. 2 och stark semifortis
på senare kompositionsleden — man sökte även vid
akcentueringen markera, att postquam. etc. voro komposita. Härmed
kan även jämföras, att svenskar med dåligt tyskt uttal icke
sällan använda akc. 2 i tyska komposita sådana som
ausstel-lung etc., ehuru de (nästan) aldrig använda akc. 2 i tyska
simplicia.
Anledningen till uttal sådana som felilcia, felixcium med
akc. 1 trots gen. sg. feWcis med akc. 2 (ifeHix) har
väsentligen redan s. 136 blivit angiven: vid fortis-flyttningen i
feHix: feli2cis användes den pedagogiskt-emfatiska akc. 2 för
att markera, att fortis icke låg på första stavelsen, utanpå den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
