Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en samling arka ismer utt nutida lagspråk. 159
stode i uttrycket stode eller stolparum (B. B. 2:1), vilket
återfinnes i landskapslagarna. Stode är gen. plur. av *stöd,
fsv. stup, stop = stöd, 2) stolpe, 3) stod. Av exempel ur
landskapslagarna: stufta rum" (Vg. I, J. B. 10:1), "stu|>a och
stulpa rum" (U. Vm. m. fi), framgår, att stup (stöd) är
synonymt till stulpi (stolpe) och att båda orden äro gen. attribut
till rum. Från början voro de ej sammanskrivna med
sistnämnda ord, vilket förklarar, att bindestreck saknas efter
stode. — Att i stode -ö- ersatt -u- > -o- torde bero på analogi
med v. stödja — stypia eller ock på inverkan av plur. stypir,
vilken jämte det därpå bildade stydh utbyter y mot ö enligt
Nor. Aschw. Gr. § 116. (Lektor Ottelin).
syskone- i syskonebarn (R B. 13:1).
tunne, ex.: "efter pund och tunne ränta" (B. B. 1: 1).
Det är ovisst, om här föreligger sing. eller plur. I förra
fallet har tunne uppkommit av fsv. gen. tunno, i senare fallet
af fsv. gen. plur. tunna. — Pand är oböjt, möjligen, därför
att det tänkts som första sammansättningsled i *pundränta,
ehuru bindestreck saknas. (Lektor Ottelin).
öke- i ökedagsverke. (B. B. 26: 6).
(vägnar i uttrycket å (ngns) vägnar (G. B. 3: 1), vanligt
även i annan prosa, är som bekant anomalisk gen. plur. Fsv.
vægher m. har gen. plur. vægha och væghna, av vilka
den senare tillhör ordet i dess betydelse av sida, riktning.
Uttrycket a væghna är dock knnske bildat efter mit. van —
wegene (Nor. Aschw. Gr. § 407: 4) Det senare tillkomna -r
torde bero på analogi med nom. plur. vägar.)
nabo och viderboende7 i viderboende och nabo rätt (J. B. 7)
sakna genitivändelse, varför det är oklart om sing. eller
plur. föreligger. Om formen nabo se Nor. Aschw. Gr. §§
415, 419 och ang. viderboende jfr samma bok §§ 439, 441.
g. Dativ plur.
i fästom
i handom
efter ordom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
