- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Tionde årgången. 1910 /
169

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

en samling arka ismer utt nutida lagspråk.

169

gande svågerlag vare ock äktenskapet förbudet" (G. B. 2: 4).
"förbudna leder" (A. B. 8); till2): "Varder man af annan
ombuden, att å dess vägnar något syssla och uträtta..."
(H. B. 18:1); till8) "annan allmän utskyld, än beviljad och
påbuden är..." (Str.-L. 25:9). — Ombuden är enligt
Hallström, Ordböjn. i 1734 års lag, s. xxvi, troligen en
sammanblandning av ä. sv. ombeden, nysv. ombedd, och subst, ombud.

*deld, *delt av dela, som i fsv. vacklade mellan l:sta och
3:dje svaga konj. *Delt är yngre biform till *deld. Dessa
former förekomma blott i ssgr: *) odeld; 2) avdelt; 3) fördelt;
4) odelt. Ex. till *) ttodeld massa" (Skift-St. § 66) till 2): "å
annans avdelta och enskilda skog" (B. B. 10: 5); till 8): "huru
de (böterna) fördelta äro" (R. B. 2: 6); till 4): "der skog och
mark ligger odelt flera byar emellan" (B. B. 10: 4).

dräpen, dräpit av dräpa, fsv. dræpa, drap, drapu,
dræ-pin. Numera böjs verbet som bekant oftare efter 2:dra svaga
konj. än efter den starka. Do starka formerna i lagspråket
äro följande: pret. part. dräpen, best. f. sing. dräpna, neutr.
dräpet, plur. dräpne; supin. dräpit. Ex.: "Varder
upprorsman dräpen . . . (Str.-L. 10: 10), "deras dräpna moder" (A. B.
6:3), "hälften af dess värde, som dräpet blef" (B. B. 22: 7),
"Varda svin dräpne" (B. B. 12: 4); "Ej må någon taga arf
efter den, som han med vilja dräpit" (A. B. 6:1).

döljd, av dölja, som i fsv. följde 2:dra svaga konj. och
ännu i nysv. har motsvarande böjningssätt, men i gsv. även
hade de nu åter föråldrade formerna dölj de, döljd, döljt. —
Ex. i lagen: "att ej något med vilja och vetskap är döljdt och
utelämnadt..." (Ä. B. 9: 1).

förlänt av förläna, som i fsv. likt det enkla läna följde
3:dje svaga konj., men nu den l:sta. — Ex. i A. B. 15: 2.

*graven, *gräven, av gräva, fsv. grava 1. græva, grof.
grovu, gravin 1. grævin; de båda formerna förekomma blott i
ssgr: nedgraven, uppgräven. Ex.: "nedgrafven skatt" (K. F.
Str.-L:s inf. § 16: 3), är äng ... af svin uppgräfven ..." (B.
B. 27: 4).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:17:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1910/0173.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free