Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÅGESATSENS BÅDA HUVUDARTER.
199
Det har skett av tvenne anledningar. Dels har Noreen icke
framhållit den synpunkt som ligger till grund för hans
bety-delsekaraktäristik och därför ej fullt tydligt angivit den
semo-logiska olikhetens art och sålunda ej heller kunnat draga de
terminologiska konsekvenserna av densamma. Qans termer
’quesitiv’ och ’rogativ’ fråga äro intetsägande eller ha
åtminstone icke träffat kärnpunkten i de båda frågearternas
semo-logiska diskrepans. Detta är även Pauls mening, som vid
uppräknandet av de terminologiska förslagen även medtager
Noreens benämningar och likväl säger 1: ’Es ist bisher noch
nicht gelungen eine ganz passende Terminologie für diese beiden
Arten zu finden*. Dels företer de båda frågearternas
betydelseinnehåll en intressant parallell med innebörden hos andra
satser, där liksom i frågesatsen ett betydelseelement särskilt
framhålles, ehuru det här sker genom den exspiratoriska
accenten. Denna parallell har, så vitt vi veta, hittills förbisetts,
men den är av sådan art att den skarpt belyser
betydelseskillnaden mellan de båda frågearterna och därför även bör
få ett bestämmande inflytande på deras terminologi.
En analys av satsens semologiska natur kan ske från
väsentligen tvenne huvudsynpunkter. Å ena sidan kan
synpunkten vara den innebörd en sats representerar med hänsyn till
språkets huvudsakliga uppgift. Denna är — såsom Noreen 2
framhåller — att antingen huvudsakligen tjäna till (ett
spontant) uttryck för den talandes själsliv eller ock att meddela (en
reflekterad) upplysning om detsamma. Han delar därför
meningen träffande i tvenne huvudarter nämligen dels
interjek-tio neil a meningar (satser), vilkas huvudsakliga uppgift är att
vara avledare för en psykisk spänning hos det talande subjektet,
dels kommunikativa, vilkas uppgift är att lämna
upplysning om den talandes känslo-, förnimmelse- eller viljeliv. Den
senare arten delar han i trenne underavdelningar ’allt efter
1 H. Paul, Principien der Sprachgeschichte, 4. Aufl. Halle
1909, 136.
2 Cf. A. Noreen, op. cit. V, i, 91 sqq.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
