Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
198
K. F. SUNDÉN.
Vända vi oss till den åskådning Noreen själv företräder,
så erkänna vi att hans karaktäristik (men icke hans
terminologi) är i det hela tillfredsställande, ehuru den brister något
i tydlighet. Vi medgiva sålunda att man med Noreen kan
säga1 att fr&gor av typen sover han?, är han sjuk? innebära
ett förslag till mening (resp. omdöme) och att av svaret
kräves ett gillande eller förkastande av detta förslag, att med
andra ord denna frågeart avser ’omdömets existensberättigande
såsom sådant’. Likaså är det uppenbarligen sant då Noreen
säger2 att sådana frågor som vad heter han ?, när kommer
han?, hur mår han? innebära att man söker en obekant glosa
(resp. faktor i omdömet) tillsvidare antydd genom ett
"interro-gativt pronomen" och att frågan ’af svaret kräfver meningens
supplering genom angifvande af pronominets expressiva
värde-i det föreliggande fallet’. Men denna frågearts viktigaste
karaktäristikum är därmed icke angiven. Detta särmärke har
emellertid antytts då han säger 3 att man här ’söker det ena
elementet i ett till sin art gifvet förhållande (a = x)’ och att
en sats sådan som vad heter han? representerar den strängt
logiska formuleringen hans-namn är vad 4. Det är den
matematiska formelns innebörd d. v. s. arten av det givna
förhållandet som är denna frågetyps viktigaste särmärke, men
denna art angives icke av Noreen.
Med rätta förkastar Noreen att flera forskare såsom
Imme och Sütterlin vid sidan av dessa båda frågearter
uppställa såsom en tredje art de s. k. disjunktiva frågorna, t. ex.
har han studerat i Upsala eller Lund eller vid ett annat
universitet? Men det är tydligt att dessa kunna och böra —
såsom också Noreen visar 5 — subsummeras under de båda
förra arterna.
Vi ha erkänt riktigheten i allmänhet av Noreens
uppfattning av betydelseskillnaden mellan frågesatsens båda
huvudtyper. Och dock våga vi ytterligare diskutera detta spörsmål.
1 Cf. A. Noreen, Vårt språk V, i, 126, 123.
2 Ibid. 126. 8 Ibid. 124. 4 Ibid. 123. 6 Ibid. 127.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
