- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Tionde årgången. 1910 /
203

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FRÅGESATSENS BÅDA HUVUDARTER.

203

satser. Härav följer att betydelseolikheten mellan
frågesatsens båda huvud arter icke betingas av det sätt på vilket det
logiska predikatet bestämmer det logiska subjektet.

Funnes inga andra predikationella typer än de som
representeras av icke-konverterade satser, då vore begreppet
logiskt subjekt eller ock, om man så hellre vill, begreppet
grammatiskt subjekt överflödigt, enär båda då sammanfalla.
Men denna terms lingvistiska berättigande betingas av
existensen av konverterade satser. Det är utan tvivel dessas
förekomst som givit upphov till grammatikens bruk av termen
logiskt subjekt (och predikat), om ock under erkännande att
detta bruk även föranletts av vissa s. k. opersonliga satser
(som icke äro konverterade). Ty i dem kan det logiska
subjektet ha en form som avviker från morfemets hävdvunna
ha-bitus såsom grammatiskt subjekt och som kanske därför icke
bör betecknas även såsom sådant, t. ex. mig törstar.

Begreppet konverterade satser förutsätter existensen av
icke-konverterade satser, ty dessa senare utgöra den
kompa-rationsbas genom vilken de förra framstå såsom omvända.
Konverterad är den sats som för den omedelbara
språkkänslan framstår såsom en ömvändning av en annan sats med
ungefär samma morfemingredienser så, att det grammatiska
subjektet i den förra representerar en del av predikatet i den
senare. Allt efter det adjunkta förhållande denna del
företräder i den icke-konverterade satsen, kunna de omvända
pre-dikationerna delas i olika arter. Så t. ex. kan den
konverterade satsens grammatiska subjekt motsvara i den
korrelativa icke-konverterade satsen det direkta eller indirekta
objektet eller ock en instrumental eller lokal adjunktion, och
vi stå då inför en objektspredikation eller en
adverbialspre-dikation, t. ex. konungen hyllades1 av folkmassan, bolaget
tillerkändes 1 rätt att avverka skogen, svärd på sköldar slogo

1 Passivformen kan s&ledes definieras såsom den specifika
formen för predikatsverbets funktion i konverterade satser
(huvudsakligen objektspredikationer).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:17:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1910/0207.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free