Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
208
K. F. SUNDÉN.
s&ledes i frågesatsens väsen att den predikationella
innebörden från den psykologiska analysens synpunkt konstant
avviker från den som framgår ur den grammatiska eller logiska
analysen. Vi böra därför här a priori vänta oss samma
predikationella resultat från den förra synpunkten som i fråga
om icke-frågesatser med ett accentuellt markerat morfem. Med
andra ord, frågesatserna böra från psykologisk synpunkt
innebära antingen en giltighetspredikation eller en
identitetspre-dikation. Och enär det predikationella resultat som framgår
ur en psykologisk analys alltid representerar satsens verkliga
betydelseinnebörd, så kunna vi a priori även antaga att
betydelseskillnaden mellan frågesatsens båda huvudarter är den.
att den ena arten innebär en giltighetspredikation och den
andra en identitetspredikation. Denna bindande aprioristiska
slutsats bestyrkes av en undersökning av de båda
frågearternas faktiska betydelseförhållanden. Frågor av typen sover
lian?, är han sjuk? innebära en giltighetspredikation. De
utgöra, för att tala med Noreen, ett förslag till mening
(omdöme), en fråga om ’meningens (omdömets) existensberättigande
såsom sådant’, d. v. s. just dess giltighet. Det psykologiska
subjektet är därför här hela frågesatsen med undantag av det
predicerande elementets giltighet — här pronominellt till sin
innebörd —, ty denna representerar det psykologiska predikatet.
Och om vi forma dessa frågor efter deras verkliga betydelse,
blir således frågeformeln: att han sover, att han är sjuk är
vad i avs. på giltighet?1
1 Att denna frågetyps psykologiska predikat avser giltighet
bevisas även därav att svaret avser giltighet. Men den svarandes
visshet om giltigheten kan vara av olika grad. Vi kunna därför a priori
säga att svaret på frågor av denna typ kan utgöras av andra
morfem än ja, jo, nej. Ty utom dessa giltighetsuttryck, vilka innebära
en kategorisk visshet, måste det finnas även uttryck för tvivel
om giltigheten av den bestämning det grammatiska predikatet
tilllägger det grammatiska subjektet. Så är även fallet. Ty på en
fråga av typen kommer han? kunna vi svara icke blott ja eller nej,
utan även möjligen, troligen, sannolikt osv. samt, med ungefär samma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
