Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÅGESATSENS BÅDA HUVUDARTER.
209
Åter fr&gor av typen: vad heter han?, när kommer han?
hur mår han? innebära, säger Noreen, att man söker det ena
elementet i ett till sin art givet förhållande (a = x). Javäl,
men märk att arten av detta förhållande är här städse en
identitetsrelation. Denna frågetyp innebär således att man
söker det ena membrom i en identitetspredikation. Det
psykologiska subjektet är här hela frågesatsen med undantag av
ett element — pronominellt till sin innebörd — som icke
avser det predicerande elementets giltighet, men som för
övrigt kan kan avse vilken annan självständig betydelseart
som helst. Vilja vi här forma frågan efter dess verkliga
innebörd, blir således formuleringen: hans namn är vilket?,
den tid när han kommer är vilken?, det tillstånd i vilket
han befinner sig är vilket?
Ingenting ändras i detta predikationella resultat om ett
element i frågesatsen är utmärkt genom en särskild
exspirato-risk accent. Det är sant att om vi betona exempelvis det
grammatiska subjektet i en frågesats såsom sprang han?,
så ha vi åstadkommit en predikationell olikhet mellan den
grammatiska och den psykologiska analysens resultat. Ty en
aktionspredikation har förvandlats till en identitetspredikation.
Men märk att denna predikationella olikhet icke avser
frågesatsens hela innebörd, utan blott den del som utgör dess
psykologiska subjekt. Den har därför intet som helst
inflytande på hela frågesatsens predikationella innehåll, som
således fortfarande representerar en giltighetspredikation. Hela
skillnaden är blott att innebörden från att vara: att han
sprang är vad i avseende på giltighet? har förvandlats till: att
den person som sprang var han är vad i avseende på giltighet?
Liknande gäller om den andra frågearten. Om vi
betona det grammatiska subjektet i en fråga sådan som hur
mår han?, så ha vi förvandlat en tillståndspredikation till en
visshetsgrad som ja uttrycker, säkerligen, utan tvivel, (förvisso), (absolut)
osv. samt t. o. m. tyvärr, beklagligen, olyckligtvis etc. (där modaliteten
eljes blott avser känslolivet, men i detta fall även förnimmelselivet).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
