Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
212
(iüSTAF CEDERSCHIÖLD.
skan var så lätt att förstå därför, att den var till hälften
franska. Och om vi sätta en tidning för dagen i handen
på ett barn, som ännu ej lärt franska, engelska eller latin,
s& skall det nog visa sig, att tidningen inrymmer en mängd
artiklar, notiser och annonser, i vilka antalet av romanska
l&nord är så stort, att innehållet knappast blir njutbart för
barnet, om också detta innehåll i rent svensk ordklädnad
hade varit enkelt nog.
Vill man allvarligt sträva efter att göra vårt språk mera
svenskt, än det f. n. ter sig i varjehanda tryckalster, vill
man verkligen göra svenskan lätt att lära och nyttja för
svenskarna själfva, så måste man bättre, än hittills skett,
taga vara på utvägarna till inhemsk ordalstring. Man måste
se till, att de nya ord, man inför i riksspråket, stå i
samklang med dem, som av ålder finnas där, d. v. s. att de äro
bildade av svenska "rötter" eller "stammar" samt i enlighet
med de svenska ordbildningsvanorna, så att de "låta svenskt"
samt äro lätta att förstå och minnas.
Dessa yrkanden äro långt ifrån nya. Och mången
skriv-man har också sökt verka för rent svensk ordbildning. Men
flertalet av dem, som skriva, bryr sig icke om att lägga märke
till de goda uppslagen, att taga de lyckade nybildningarna i
bruk och medelst liknande ordskapelser följa den utpekade
stråten.
För svenska språkforskare borde det väl vara en
hederssak att efter förmåga uppmuntra och underhjälpa rörelsen för
svensk språkalstring. Ett prisvärt nit i detta avseende har
docent Olof östergren visat, och honom ha vi att tacka för
flera goda förslag, i synnerhet i hans lilla lista över "5,000
främmande ord". Emellertid återstår ännu ofantligt mycket
att göra. För min del har jag sedan några år ägnat
omtanke och arbete åt ämnet. Ett första utkast till
framställande av min uppfattning av, huru vi böra vårda och utveckla
vårt språk, var kärnan i de offentliga föreläsningar, jag
höstterminen 1909 vid Göteborgs Högskola höll över "Framtids-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
