Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
228
(iüSTAF CEDERSCHIÖLD.
Huru ringa (let material, som st&tt till mitt förfogande,
än har varit, så torde likväl av min översikt framgå, att vi
svenskar visst inte sakna utvägar att öka riksspråkets
ordförråd med nya verb, som på ett enkelt sätt ansluta sig till
välbekanta ord. Det har väl också visat sig att avledning
utan särskild avledningsändelse (I) är det allmännast brukliga
bildningssättet (från sammansättning bortse vi här). Av de
rent svenska avledningsändelserna (se II 1, 3—6) är
visserligen den inkoativbildande ändelsen -na den enda, som ännu
röjt tydlig alstringskraft, men en eller annan av de övriga
skall kanske omhändertagas och göra gagn.
Den rikaste nybildningen har man emellertid att vänta
inom kategorierna I 1 A och I 2 A. d. v. s. genom tillägg
av ändelserna -a, -ar, -ade, -at, -ande. -ad till (osammansatt)
sbst. eller adj.1
Att alla de för riksspråket nya eller inom riksspråket
sällsynta verb, som jag här ovan sammanställt skola falla
varje läsare i smaken väntar jag ingalunda. Inte
helleran-ser jag alla de föreslagna orden vara lika goda; här och där
har jag ju yppat betänkligheter. Men då jag livligt önskar,
att frågor om nya ords införande i riksspråket må bli
dryftade i så stor omfattning och så grundligt som möjligt, har
jag varit mån om att taga med allt sådant, som — om det
också i sig självt vore mindre tilltalande — kunde visa vägen
till någon ännu ej uppbruten malmåder i språkmöjligheternas
rika gruva.
Göteborg, okt. 1910.
Gustaf Cederschiöld.
1 För att undvika missförstånd vill jag uttryckligen framhålla
att etymologierna i denna uppsats ej tagas i historisk mening,
utan endast gälla de för nutida språkkänsla närmast liggande
associationerna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
