Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’260
RUBEN G:SON BERG.
Var jag så, som detta väsen sungit?
Var väl min den nyss förnumna röst? —
Andra tider kommit; länge klungit
Har en annan ton i rosens bröst.
Ej s& hj ert lös kärleken gestaltar
Skönsta bilden af sitt ljusförbund;
Som jag blommar omkring Ormuzd*s altar,
S& jag blommar ock i Freyas lund.
Carolina D II: 204.
Vanlig strof; finns tidigare t. d. i Choræus aDen stilla
dygden44.
13. Femfotig, i 4 och 8 kataiektisk, trokeisk vers.
Neckliljan D I: 51.
Ur det djupa, ur det klara djupa
Arla ofvan vågen upp jag simmar;
Bringar dig till gärd en gyllne flamma,
Morgonsol! i snöhvit offerskål.
Hj jag darra skall att nedåt stupa.
När ditt öga mig till afsked glimmar;
Ty jag vet, att du förblir den samma
Med blott lif och väl till syftemål.
Dialog i L. Ö. II: 24 (växlande rimflätning i stroferna).
14. Trefotig, utom i 2, 4 och 8, hyperkatalektisk, jambisk vers.
Linnea D I: 46.
De dunkla träden skälfva
Från gråa bergets hatt;
Tyst fråga rå och elfva,
Om hettan än gör matt.
Och svalkan fram dem tjusar,
Och genom skogen susar
En ljusklar gudatanke,
I Nordens sommarnatt.
15. Trefotig, i udda rader hyperkatalektisk, jambisk vers.
Vallmon D I: 74.
Tiil hafvet Solen ilar,
Af dagens bragder säll;
Den milda sömnen hvilar
I skuggans stilla tjäll.
Jag fäst min purpurbindel
Omkring hans dufna hår,
Och för min andas svindel
Allt lidande förgår.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
