Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANTECKNINGAR TILL "VALDA SKRIFTER AV STIERNHIELM". 289
"den løse skive p& kærnens top, hvorigennem kærnestangen
går", "runde æbleskiver", "lille hat uden skygge" m. m.
I några östsvenska dialekter betyder snåld även "rundt
kring-gnagd brödbit": brösnåld (se Vendell). Det sista erinrar oni
det gamla bruk, som omtalas av Troels-Lund1 "at førend
Tallerkener kom i Brug, havde enhver haft föran sig [vid
måltiden], for ikke at tilsmudse Bordet altfor meget eller
ridse det, naar han skar, en lille Brikke, der stundum var af
Træ, men meget hyppig af Brød". På danska kallades
sådana "Brøddiske", en benämning som även brukats i
Sverige 2. Kanske också en sådan ’rund brödbit’ eller ’bröddisk*
i Finland kunnat heta brösnåld? Eller, i fall den anväiits till
uppläggning av smör, * smörsnåld — eller, i andra delar av
Sverige, smör-siande Men snarare har väl dock benämningen sland
passat på do trätallrikar, av vilka ’bröddiskarna’ enligt
Troels-Lund så småningom undanträngdes. De kunna väl ofta ha
haft en form, som liknat trissan på spinnrocksrullen 3. I fråga
om betydelseutvecklingen är just det nyssnämnda ordet disk
en parallell. Det härstammar ju från det lat. discus, grek.
8£axo£, urspr, ’kastskiva, trissa, diskus’, sedermera ’tallrik’.
v. 288 A "... öhlfat samt Tunnor oc Tunkar". B
Tun-kaar. C bunkar. I glossaret anmärkes, att tunkar ~ tunkaar
väl är sammansatt med kar, men att förleden icke gärna är
bildad av tunna, emedan man då skulle vänta tunne-.
Emellertid finns hos Stiernhielm och hans samtida åtskilliga
exempel på den synkope av bindovokal i sammansättningar, som
sedan blir allt vanligare, i synnerhet i uppsvenskan, och som
är särskilt allmän i bergslagsmålet i S—ms hemtrakt. Jfr
t. ex. ögn-laat H. 50, ögn-bleck t. ex. H. 90, Columbus’
Ordeskötsel s. 100, aap-spel H. 123 (före Stiernhielm — och stundom
även efter hans tid — hette det ape-spel, se SAOB),
äppel-skaal Columbus’ Ordesk. s. 68, troligen även allhanda H. 444
(jfr SAOB), Hiern-brott H. 160. hiertblod Stiernhielm i
Han-sellis uppl. s. 87, schol-stugu Br. 426 m. fi.
v. 320 "... dir som kieden i stallet". Med variant i C:
kidden. Detta är säkert icke, som glossaret förmodar, bestämd
form av kidd — en form, som först behöver bli styrkt från
1 Dagligt Liv i Norden V, s. 124 (Kbhvn 1903).
2 Se Söderwalls ordbok.
3 I Värend och Virdarne II, s. 193 avbildas ett ’glödkake-fat’,
som frappant liknar en trissa. Några sländor avbildas i samma
arbete s. 126.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
