- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Elfte årgången. 1911 /
1

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Äro svarsorden ja, jo, nej pronominella?

Frågan om den grammatiska naturen hos svarsorden ja,
jo. nej har blivit olika bedömd. Så t. ex. betecknar D. A.
Sundén1 dem såsom adverb av icke pronominell art. Noreen,

N

som polemiserar mot denne grammatikers definition på
pronomen, säger2, att han "förbiser liksom alla andra
grammatikförfattare, att t. ex. ja, jo, nej förhålla sig till andra ord, som
uttrycka en hel mening — ’meningsord’ kunde man kalla dem
— alldeles på samma sätt som vad han kallar pronomina
förhåller sig till vanliga ’nomina’". Och längre fram säger
Noreen3: "Dock synas ej ens dessa båda klara tänkare (d. v. s.
Thaasen och Landmark) ha fått ögonen öppna för tillvaron
av även pronominella ’meningsord’ sådana som ja, jo och nej".
Noreens uppfattning delas av Natanael Beckman4, som säger:
"Frågar jag Kommer du?, så betyder svaret Ja detsamma som
Jag kommer. Under andra förhållanden kan det betyda Jag
reser, Jag är sjuk, Jag tycker om surkål. Det får således
hela sitt betydelseinnehåll av sammanhanget och är ett
pro-nominellt ord". Men är denna nya uppfattning av
svarsordens grammatiska natur befogad? Låt oss närmare undersöka
detta spörsmål.

I en annan uppsats i denna tidskrift (tionde årgången, 4:de
häftet) tro vi oss ha visat att betydelseskillnaden mellan
frågesatsens båda huvudarter är den att ur den psykologiska
analysens synpunkt den ena representerar en giltighetspredikation

1 D. A. Sundén, Sv. språklära i sammandrag, 15 uppl. 1903, s. 64.

2 A. Noreen, Vårt språk V, i, 67.

8 Ibid. 71. 4 Nat. Beckman, Svensk språklära 1904, s. 59.

Språk och Stil. XI. 1

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:17:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1911/0005.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free