Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2
K. F. SUNDÉN.
och den andra en identitetspredikation, vadan de båda
frågetyperna kunna lämpligen betecknas med termerna
giltighetsfråga och identitetsfråga. Den senare arten företrädes av
frågetypen när kommer han?, vars verkliga innebörd angives
av formuleringen den tid då han kommer är vilken? Den förra
arten representeras av frågor av typen kommer han?, där den
strängt logiskt formulerade innebörden är: att han kommer är
vad i avseende på giltighet? Det är denna frågeart som bl. a.
kräver till svar morfemen ja, jo, nej.
Det betydelsemoment som ifrågasättes vid en
giltighets-fråga och som således utgör det psykologiska predikatet avser
giltighet (validitet) och ingenting annat. Men enär svaret på
en fråga alltid bör ånge det varom frågas, således fixera det
psykologiska predikatets innehåll, så följer härav att
svarsorden ja, jo, nej äro uttryck som avse giltighet. Men erkänna
vi detta, då kunna vi redan nu inse, att dessa svarsord icke
kunna kallas pronominella, ty därmed menas här att de i
sig själva skulle sakna expressiv betydelse, således även
giltighetsbetydelse, och blott förete en variabel innebörd, som
fixeras av det morfem eller den betydelse de anses
ställföreträda. Men om så är, då innebär åsikten om dessa
svarsords pronominella natur antingen att det psykologiska
predikatet i giltighetsfrågor icke avser giltighet och att därför
svarsordens innebörd icke har giltighetsbetydelse eller också
att svaret icke representerar det psykologiska predikatet.
Det senare alternativet är en orimlighet, ty det innebär att
svaret normalt här icke avser det varom frågas, utan
någonting annat. Det förra alternativet är en möjlighet, men
det innebär att hela frågearten är falskt karaktäriserad, när
vi anse att den avser satsens (omdömets) giltighet. Men
Noreen, som är upphovsmannen till teorien om den pronominella
naturen hos svarsorden ja, jo, nej, erkänner dock själv att
denna frågeart avser meningens (omdömets)
’existensberättigande såsom sådant’ \ d. v. s. just dess giltighet. Noreens
1 cf. A. Noreen, Vårt Språk, Y, i, 123.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
