Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DANISMER I OSCAR LEVE UTI NS SPRÅK.
37
Så även då det gäller lån utifrån. Nyromantikerna
mottogo impulser från Tyskland, och därför är deras språk
också så flödande rikt på germanismer. Och flera av
1880-och 1890-talens svenska skalder ha alldeles tydligt rönt
påverkan från de stora danska och norska författarna,
Jacobsen, Brandes, Drachmann, Ibsen, Björnson och Kielland.
Därför är också den talrika förekomsten av danska och
dansknorska lånord så typisk för vår tids litteraturspråk.
Litterära facktermër ha vandrat från Danmark över till Sverge,
och politiska kraftord ha under unionstvisternas dagar
slungats lätt och behändigt som tennisbollar mellan den svenska
och den norska pressen för att stundom stanna hos
motståndaren.
Det är sålunda en fråga av största intresse såväl för
litteraturhistorikern som för språkmannen. Men för att få
en klar och överskådande blick på denna danska lånerörelse
fordras en massa rent konstaterande materialsamlingar från
enskilda författare, först och främst från äldre tider, men
sedan också från våra dagars skalder. Det är också ett
blygsamt försök i denna riktning, som föreliggande uppsats vill
vara. Den avser nämligen att lämna en åtminstone i det
närmaste fullständig förteckning över danismer i Oscar
Le-vertins språk. Absolut fullständighet kan den ju knappast
göra anspråk på, ty det är mycket troligt, att jag vid
genomläsningen av Levertins arbeten halkat över ett och annat
uttryck, som bort tagas med. Men den är fullständig i den
meningen, att den grundar sig på en undersökning av alla
Oscar Levertins i bokform offentliggjorda arbeten.
Härvid har jag (med ett par undantag) så långt som
möjligt begagnat mig av den under utgivning varande
sam-melupplagan av L:s skrifter. Orginalupplagorna hade jag
nämligen ej tillgång till, då jag i somras började min undersökning.
Av de arbeten, som ännu ej utkommit i sammelupplagan, har
jag emellertid begagnat l:a upplagan. Likaså då det visat
sig, att utgivaren i större mån gjort ändringar och uteslut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
