Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38
SVEN ROTHMAN.
ningar från orginalupplagorna, Detta förekommer dock, tror
jag, endast i de två volymer, som omfatta ungdomsarbetena,
"Ungdomsnoveller" och "Resebref". Då jag emellertid i
materialsamlingen hänvisar även till dessa två volymer, gäller
det endast de där intagna noveller och uppsatser, som förut
ej varit offentliggjorda i bokform. I ett par fall har jag också
tagit med tidskriftsuppsater, som ännu ej omtryckts. Detta
är kanske en inkonsekvens, ty helt säkert återstår en mängd
för mig okända uppsatser av L. i olika tidskrifter och
tidningar, men då jag ofrivilligt stötte på några sidor av hans
penna i "Ur dagens krönika" och "Samlaren", ansåg jag mig
kunna medtaga dem i materialsamlingen. Angående
upplagorna får jag f. ö. hänvisa till min redogörelse för
beteckningssystemet ett stycke längre fram.
Vid en undersökning som denna är det en massa
svårigheter, som resa sig upp på ens väg, och somliga äro av den
art, att de ej kunna övervinnas. Jag får därför redan från
början betona, att den följande förteckningen över danismer
i Levertins språk har en fullständigt hypotetisk karaktär.
Och det är i jämförelsevis få fall, som jag är så säker på
min sak, att jag skulle vilja beteckna dem med ett
utropstecken. Oftast får man nog underförstå ett frågetecken.
Någon gång har jag t. o. m. tagit upp fall, där den danska
påverkan kanske är den minst acceptabla möjligheten.
Ofta nog kan det ju synas fullkomligt omöjligt att
avgöra, om man skall betrakta ett ord (1. uttryck) som en
da-nism (1. norvagism) eller 1) som dialektiskt, särskilt sydsvensk
provinsialism; 2) som återupplivat från gammalt svenskt
språkbruk; 3) som nybildning av fullt självständig art; eller
slutligen 4) som germanism. Därjämte är det väl i många fall
så (som doc. Östergren påpekat i sitt arbete Stilistisk
språkvetenskap), att stötarna till användningen av ett visst
uttryck kommit från flera håll samtidigt, och att det ena
förklaringssättet ingalunda med nödvändighet utesluter det andra.
Detta är i korthet de förnämsta av de motigheter, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
