Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
50
SVEN ROTHMAN.
som en danism (=» modärn danisxn). L. är dock ej den
förste modärne svenske förf., som tagit upp det. I Ola
Hanssons Sensitiva amorosa förekommer det på flera ställen och
(enl. Berg) även i Strindbergs Skärkarlslif. A. Is 21, 113.
A. H: 74, 86. B. IV: 7. C. IX. 118.
Dubbeltydig (= tvetydig) är troligen ett lån från da.
dob-belttydig. B. VII: 65. C. VII: 42. C. VIH: 208. C. XVI1: 102.
Ensartad (= likartad), da. ensarted. Saknas i sv.
ordböcker. C. III: 109. C. XVIII: 117, 158.
Flimra (= glittra, skimra), da. flimre, ty. flimmern. Av
sv. ordböcker är det endast Lundelis, som tagit upp det.
Enl. Berg uppträdde det redan hos Lorenzo Hammarsköld.
I vetenskapligt språk har väl flimra (liksom flimmer-) länge
varit fullt stadgat (t. ex. som anatomisk term). I det
lever-tinska flimra får man kanske dock snarast se ett danskt lån.
Det anträffas ju endast i ungdomsarbetena. B. I: 105. B.
III: 237.
Frisint (= frisinnad). Skall man nu betrakta detta ord
som bildat under påverkan av da. frisindet, som ju uttalas
ungefär som det sv. frisint, eller som en fullt självständig
analogibildning efter andra "-sint- ord" i svenskan (t. ex.
argsint, vildsint)? C. XXI: 216.
Frisinthet, se frisint! Upptaget i Sv. ak. ordl. 1903.
C. XXI: 212, 217.
Fritänkersk är tämligen säkert ett inlån fr. da.
(fritæn-kersk), där adj. av denna typ äro vanliga. (Hade tyskan
varit närmaste lånekällan, skulle ordet kanske snarare blivit
fritänkerisk av ty. freidenkerisch. Jfr trumslagerisk hos
Bro-wallius och dikterisk, som är mycket vanligt i översättningar
från ty., samt målerisk, ty. malerischl) I svenskan finns det
ej mer än ett enda dylikt, nämligen kättersk av kättare (utom
de av folknamn avledda: romersk av romare). Berg
uppgiver emellertid, att redan nyromantikerna ofta begagnade detta
slags adj. som motsvarighet till subst, på -are. C. VIII: 50.
Fr ammad finns upptaget hos Dalin, men med
hänvisning till främmande, finns också i åtskilliga dialekter, och
Viktor Rydberg använder det t. ex. i sin Faust-översättning.
Och dock synes det mig ej så osannolikt, att L. fått sitt
främmad från det da. fremmed. I alla händelser har han
väl tagit upp det tvåstaviga, lätthanterliga ordet uteslutande
för versens skull, ehuru han sedan använder det ngn gång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
