- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Elfte årgången. 1911 /
51

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DANISMER I OSCAR LEVERTINS SPRÅK

51

även i prosa. A. II: 18. A. IV: 39. A. V: 74, 83, 86.

B, V: 194.

Främmadt, (adv.) se främmad! A. III: 12.

Fåmälthet finnes ej upptaget i sv. ordböcker. Utan tvivel
ett lån fr. norskan, faamælt = tystlåten. C. XIII: 6.

Färdsel är ett typiskt danskt lån, och dess ymniga
förekomst hos L. är kanske dess första uppträdande på svensk
mark. Sammansättningen samfärdsel har ju också en gång
inlånats från grannspråket, fastän den nu är fullkomligt
införlivad med svenskan (Tamm i Språk och stil 1901). L.
använder, som sagt, färdsel ofantligt ofta, dock med ngt
skiftande betydelse, ibland = handel, såsom då han offrar
rimmet i det gamla talesättet "i handel och vandel" för i
"färdsel och vandel". Ibland också = liv och rörelse, brådska,
såsom i udagsfärdselnu och "julveckans färdsel". Denna sista
betydelse ger nog också förklaringen till hans favoriserande
av detta ord. Brådska har blivit honom för blankslitet. Han
har velat uppkalla en mera konkret bild av rörelse genom
associationen med färdas, bilden av t. ex. en stockholmsgata med
skjutsar och människor, som färdas i ständig och jämn ström,
och på samma gång får detta ord över sig något av det
ödesbestämda i all människornas handel och vandel, som ger
det en särskild stilvalör. A. V: 49. B. Hl: 82. B. IV: 31,
88. B. VTH: 114. B. IX: 210. C. VH: 3. C. VHI: 214. C.
IX: 66. C. XV: 55. C. XX: 134, 187. C. XXI: 17, 47.

Föregripa (= antecipera), da. foregribe, ty. vorgreifen.
Ex.: "Med sin genialitet föregrep Strindberg en kommande
utveckling". C. XIH: 38. C. XX: 250.

Förgrämd får kanske anses som ett danskt (1. tyskt) lån.
Da. forgræmmet, ty. v er grämt. Finns ej upptaget i de sv.
ordböckerna. B. IV: 75, B. V: 127. C. V: 253. C. X: 48.

C. XII: 80. C. XVI1: 110. C. XVI2: 70. C. XX: 68.

Förintagenhet (= förutfattad mening om). I Dalins
da.-sv. ordbok: "forindtagen = som har en förutfattad mening
om något." Saknas i de sv. ordböckerna. Hos Levertin
alltid förintagenhet mot, således = förutfattad motvilja.
C. XIH: 103.

Förlösare (= återlösare), da. Forløser = förlossare,
återlösare.

Ex.: "Goël, hämnaren och förlösaren af flutet blod". C.
XV: 90.

Förmodning (-ar) saknas i sv. ordböcker. Da- Formod-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:17:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1911/0055.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free