- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Elfte årgången. 1911 /
65

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DANISMER I OSCAR LEVERTINS SPRÅK.

65

ket vanliga användning av utbyte såsom ett lån från da.
Ud-bytte (= vinst). Men naturligtvis kan danskans inflytande
ha bidragit till betydelsegeneraliseringen. C. XVIII: 77.

Utslag (= yttring) har under de senaste decennierna
fått en alldeles ny betydelse i svenskan efter att redan förut
ha varit ganska mångtydigt (hudsjukdom,
domstolsbeslut, masugns-avtappning och rörelsen av en visare
på en graderad skala). Mycket nära till hands ligger
det ju, att i detta "betydelsetillskott" se ett lån från det
dauska Udslag: yttring (av en viss rörelse, en viss mening).
Men ej heller härvidlag har man rätt att helt lämna ur
räkningen möjligheten av en självständig betydelseöverföring från
konkret till bildligt område. Utslag, yttringar av t. ex. en
stark folkrörelse kunna ju gott jämföras med utslag av t. ex.
en seismograf vid en jordbävning. Det kunde således ha
varit denna vetenskapliga betydelse av utslag, som
undergått en utveckling. Man har ju åtskilliga analoga fall,
som t. ex. när den kemiska termen förflyktiga(s) användes
även bildligt i litterär stil, eller när den Torbern
Bergmanska facktermen "valfrändskap" ger namn åt Goethes
bekanta roman. Dylika exempel kunna nog framdragas i massa,
inte minst från Levertins litterära essayer. C. V: 78, 247. C.
VD: 37. C. VIII: 124: C. XII: 63. C. XVI2: 170. C. XVII2:
204, 248. C. XVHI: 174. C. XIX: 217. C. XX: 18, 230.

Vand (= van) är kanske ett lån från det da. vant =
van, men kan ju också vara det sv. participiet (av vänja).
Emellertid har jag sett det hos åtskilliga sydsvenska
författare (t. ex. Ernst Ahlgren, Johan Mortensen), men ej, så vitt
jag vet, hos andra modärna skribenter, och detta talar
kanske för dess egenskap av danism, då det gäller Levertins
språk. C. XIV3: xvin. C. XVI2: 112. C. XVIII: 65. C. XX:
172, 204.

Äfventyr (= saga) är nog ganska vanligt numera i denna
danska betydelse. Gränsen mellan begreppen äventyr och
saga är ju kanske för mången tämligen flytande. Ett
äventyr blir ofta nog med tiden saga, men sagan är äventyret
berättat, äventyret åter upplevelsen. Schück talar någonstans
om "Kejsarens nya kläder", som är Andersens "kanske mest
berömda äfventyr", och det är väl just Andersens "Eventyr",
som givit sådan spridning åt den danska betydelsen av ordet
i vårt modärna litterära språk. Levertin säger t. ex. om
Selma Lagerlöf, att österlandet med "dess anda av sinnrik

Språk och Stil. XI. 5

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:17:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1911/0069.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free