Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64
SVEN ROTHMAN.
första arbeten, och detta talar kanske för, att man här liar
att göra med en modärn danism. B. I: 190. B. III: 140.
C. XVIII: 212.
Rissla 1. risla ( = rassla, porla) finns i de sv.
ordböckerna endast i betydelsen "låta gå genom rissel". Da. risle
(om rinnande vatten). Stavningen hos L. (med enkelt s)
utgör ju ett ganska kraftigt bevis för ordets danska
nationalitet. (Stavningen rissla med dubbelt s, uppträder endast i
förbindelsen: "rissla och rassla", om torra löv). B. III: 210,
C. IX: 100.
Samfunds(diskuterande). Här har ju samfund betydelsen:
borgerligt samhälle, (vilken betydelse det haft även i äldre
svenska), men det är nog ganska troligt, att modärn danska
här haft sin hand med i spelet.- B. III: 97.
Själf (= t. o. m.) kan ha sin källa i da. selv eller ty.
selbst. Det lämpar sig ju mycket bra för vers, där däremot
"till och med" skulle vara absolut odugligt. Ex.: "gudens
namn är själf(l) förgätet". A. III: 74, 98, 104,. 118. C. V:
21. C. XII: 52.
Skickelse (= gestalt), da. Skikkelse. Det sv. skickelse
betyder ju öde. C. V. 192. C. XVI1:, 11. C. XVIII: 126.
Skär (= sken, skimmer) är ett av de danska ord, som
skria högst och ljudligast i L:s ungdomsböcker. Här kan
man ej heller, som hos Daniel Fallström, ge metertvånget
skulden. Det uppträder endast i prosan! Da. Skær. B.
II: 44, 134, 150. B. III: 239.
Söka mot 1. söka till ta sin tillflykt till) är, enligt
doc. Östergren, vanligt i äldre svenska. Hos L. kan sålunda
dess danska ursprung anses som tämligen tvivelaktigt. Da.
søge til, søge mod. Ex.: "Då:sökte hans längtan mol
drömmen". — "Han sökte till dikten och konsten". C. IX: 190,190.
Toppad (= toppig). Toppad på sv. = med avhuggen
topp. ’ Da. loppet = toppig 1. toppad. B. ni: 10.
Upphäfva (= upphöja), da. ophæve. Förekommer på
ett ställe i typisk dansk betydelse: "Upphäfd till vikt på de
stora händelsernas bekostnad". C. IX: 179.
Utbyte (= vinst) har ju i svenskan vanligen betydelsen:
handlingen att byta ut èn sak mot en annan; sedan också:
vinst vid bearbetningen av en gruva (Dalin). Denna
sistnämnda betydelse kan ju sedermera ha generaliserats till
vinst i allmänhet, och man behöver således ej med
nödvändighet betrakta denna nya, särskilt i tidningsspråket myc-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
