Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
82
B li NGT HESSELMAN.
Formen för slutartikeln i de svaga fem.: kyrkan, och i
starka mask. och fem. på vokal, samt i plur. av enstaviga
neutra på vokal: sjön [sjönn], ån, trän, vilken redan i
äldsta fornsvenskan var blott -n, genom samnordisk synkope
av artikel vokalen, vidröres i denna undersökning blott
tillfälligtvis.
Frågan om den yngre artikelsynkopen står i nära
samband med flera centrala frågor i svensk språkhistoria, t. ex.
frågan om grammatiskt genus och frågan om förhållandet
mellan tal- och skriftspråk.
Huvudinnehållet i denna uppsats är antytt i min bok
Sveamålen 1905 s. 41 ff. (noten) och framställdes med större utförlighet i
akademiska föreläsningar över svenskhistoriskformlära, som
höllos i Uppsala höstterminen 1908.
I.
En regel för artikeln i Columbus’ Ordeskötsel.
Den förnämsta källan för slutartikeln -ens historia i
äldre svenska är Columbus’ Ordeskötsel 1678.
Vad Columbus där har att meddela av egna
iakttagelser över artikelböjningen, är visserligen ej synnerligen
märkvärdigt. Men så mycket intressantare äro de upplysningar,
som stå att vinna vid en detaljerad undersökning, efter
nutida grammatiska principer, av den originella språkform, i
vilken Columbus nedskrivit Ordeskötselns text.
Columbus har som bekant strävat att ansluta språket i
Ordeskötseln nära till det talade språket. Det lider intet tvivel,
att han också lyckats med sitt försök, i en grad som över
huvud taget är mycket ovanlig och som vittnar både om ett
fint öra för uttalets skiftningar och en livlig känsla för
talspråkets syntaktiska och stilistiska egenart gentemot
skriftspråket. Särskilt i det sistnämnda avseendet är han avgjort
överlägsen sin samtida och språklige meningsfrände,
skådespelsförfattaren Isaac Börk, som nog lyckas efterbilda vissa av talets
yttre former, men i själva verket skriver sina dramer på ett
mycket stelbent och onaturligt bokspråk. Skillnaden förklä-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
