Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STUDIEtt I SVENSK FORMLÄKA.
83
ras icke tillräckligt därav, att Columbus rör sig i otvungen
(kåserande) prosa, Börk däremot i tragisk dialog på
alexandriner. Säkert har Columbus i vida högre grad behärskat ett
för den tiden bildat och på samma gång ledigt och
underhållande samtalsspråk. I varje fall har han haft större
förmåga att återge ett sådant språk i skrift. Cederschiöld
framhåller \ att vi av Columbus skriftspråk säkerligen få "en rätt
god föreställning om, huru han själf talade". "Och att hans
tal i det hela", fortsätter han, "öfverensstämde med hvad som
på den tiden ansågs för bildadt samtalsspråk, det kunna vi
sluta oss till af Columbus personlighet och
lefnadsförhållanden. — Visserligen var han född i Dalarna, och några spår
af dalmål kunna påvisas i hans språk. Men han hade fått
den bästa bildning, som den tiden kunde fås. Han blef vid
17 års ålder student i Uppsala, studerade där vitterhet och
språk samt umgicks med flera fint bildade ynglingar, som
sedermera vunno hög rang i statens tjänst och i den litterära
världen. Från Uppsala kom han tidigt till Stockholm och
vistades där i många år, först som informator i en förnäm
familj och därefter som ämbetsman, sällskaplig och
umgäng-sam, allmänt omtyckt för sitt behagliga väsen och sin vittra
begåfning. Vi hafva alltså goda skäl att anse Columbus
uttalsformer hafva, åtminstone till allra största delen, varit
brukliga i Stockholms och Uppsalas bildade kretsar"2.
I Ordeskötseln använder Columbus i stor utsträckning
alla de förkortningar och uttalslättnader, som voro allmänna
i tidens talspråk. Man finner på var sida skrivningar som
mä’ eller mä för ’med’, dä ’det’, ’ti eller ti ’uti’, ska eller
ska7 ’skall’, inf ’inte’ osv. Det kan här inte bli fråga om
att belysa allsidigt Ordeskötselns avvikelser från vanligt
skriftspråk. Vårt tema är "slutartikeln -en" och det är närmast
formerna av den, som intressera oss. Men innan vi övergå
1 Svenskan som skriftspråk1 s. 258 ff.
2 Jfr närmare i det följande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
