Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86
B li NGT HESSELMAN.
egenhändiga koncept. Det är ju nämligen föga sannolikt, att
avskri-varna på eget bevåg, mot Columbus’ eget skrivsätt, skulle ha
infört de från vanlig skrift avvikande skrivningarna. De exempelord,
som äro hämtade ur i Ordeskötseln anförda citat ur andra skrifter
(av Columbus’ själv eller andra författare) eller från excerpterna ur
Peder Syvs Betenkninger om det Cimbriske sprog (se min uppl., s.
vi f.) betecknas med en *.
En språkform liknande den i Ordeskötseln har Columbus även
använt i sin bekanta anekdotsamling "Mål-roo eller Roo-målw. Mon,
åtminstone i den form vari denna skrift föreligger för oss, är det
dock blott i ett mindre parti av den, som de för detta språk
karaktäristiska dragen uppträda med ungefär samma talrikhet som i
Ordeskötseln. Endast detta mindre parti har jag här excerperat med
samma utförlighet som Ordeskötseln och exemplen som hämtats
därifrån (betecknade med ME) anföras i det följande tillsammans med
exemplen ur Ordeskötseln. Partiet utgör s. 263 r. 6 —26S r. 9 i
Eichhorns upplaga (Hanselli, Vitterhetsarbeten, del 2, Upsala 18561.
Det citeras efter sida i denna upplaga, men skrivningarna ha
kontrollerats efter manuskriptet (Palmsk. 396).
Citat ur övriga av Columbus’ skrifter, som tryckts hos
Hanselli, betecknas med t. ex. H. 240 = Hansellis upplaga,
s. 240.
Man vill gärna tänka sig att växlingen mellan -w och
-en skulle stå i beroende av den föregående konsonantens
kvalitet. Noreen har antagit (Inledning till Stjernströms
upplaga 1881, s. XIX), att l, n, r "fungerade såsom själf ljud"
i Columbus’ språk "åtminstone näst efter homorgan
konsonant, men att döma af Columbi beteckning1 äfven efter andra
t. ex. bess’lj wäx’l, sysselsatt; texVn, Göitins, skcpsfarfn, goss n.
is’n, faan, knifn, teckn, sokn; bokstäfr (s. 3, men äfven
bok-stäfwcr)". Oss intresserar här blott n. eller egentligen blott
det w-, som står som artikel. Vad nu det angår, finner man
lätt vid cn sammanställning av exemplen, att detta n kan
"fungera som själfljud" i regel endast efter "homorgan"
konsonant. Eller, exaktare uttryckt, skrivformen ’n eller n av
"slutartikeln -en" uppträder endast efter sådan konsonant.
1 Jfr om donna beteckning här ovan sid. 84.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
