Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STUDIEtt I SVENSK FORMLÄKA.
85
beteckna sonantiska ljud i t. ex. hess91, kar’n, faaSn (så
delvis Noreen s. xix): hess’l kan ha haft tonlöst l och varit
enstavigt1 och staan, faan, kafn kunna representera
uttalsformer, likställda med de moderna enstaviga, lika väl (eller
lika illa) som staan, fahn, kärn. Columbus har satt dit
apostrofen, så snart han kommit att tänka på, att något är
borta, som finns i vanlig skrift. Eljest har han glömt bort
den. Fonetisk betydelse har den icke.
Härefter övergår jag till mitt ämne: slutartikeln -en.
I slutartikeln -en utesluter Columbus ofta -e, men han
kan också behålla det. Då e är borta, står på dess plats ofta en
apostrof; men apostrofen kan också saknas: jfr ovan.
Det uppstår nu frågan, om man kan finna några regler
för bruket av skrivningarna med och utan e. Till en början
ser växlingen ut att vara alldeles regellös.
Jag har gjort en, så vitt jag tror, fullständig samling
av hithörande exempel i Ordeskötselns text.
Citatsiffrorna åsyfta sida och rad i min upplaga av En swensk
Ordeskötsel, Uppsala 1908. Då icke annat säges, stå de anförda
skrivningarna i båda de handskrifter, som ligga till grund för upplagan,
K och A. (Dessa hss. äro de enda, som ha något värde för en
undersökning av Columbus’ språk. De övriga mig bekanta hss., B och
D, som jag till stor del kollationerat redan före utgivandet av min
upplaga, samt C (i Ihreska biblioteket på Ekebyhof, nu deponerad
i Uppsala Universitets bibliotek) 2 och ytterligare två andra (i Kungl.
Bibi.), vilka jag senare haft tillfälle att taga kännedom om, äro utan allt
intresse, då de antingen, enligt min bestämda uppfattning, äro mer
eller mindre trogna avskrifter av ännu bevarade hss. (t. ex. A) eller
också godtyckligt förändra och normalisera Col:s språkform). Då
en skrivning anföres, som står blott i den ena av hss. K och .4,
tillägges inom parentes den motsvarande skrivningen i den andra,
om någon sådan finnes. Hs. A har något flera exempel än K på de
för Ordeskötseln egendomliga artikelformerna (jfr nedan), varför det
synes mig troligt, att A i detta hänseende trognare följt Columbus’
1 Jfr Kock i Arkiv XXV s. 64 (överst: om axl, yissl).
- C är icke den hs., som legat till grund för Stjernströms
upplaga. Jfr min förmodan a. a. s. iv noten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
