Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STUDIEtt I SVENSK FORMLÄKA.
101
nämnda Buroushandskrifterna.) I Bureus’ språk märkes också,
att femininerna på -el och -er vida oftare än maskulinerna —
jag har dock ej gjort någon fullständig statistik —
synko-pera avledningens -e i bestämda formen, medan maskulinerna
vanligen ha former på -elen, -eren (jfr ovan)1. Alltså t. ex.
dottren Suml. 30, Saml. 81, 82, 102, Hylt.-Cav. xxvn dotteren
xxviii), systren Suml. 22, styrslen Saml. 98, äbredzlen Hild. 101s.
Anders Sparman, adlad Palmkron (född i Sparrsätra i
Uppland 1609, stud. i Uppsala 1625, livmedicus hos
Drottning Christina och hos Carl X Gustaf, stadsphysicus i
Stockholm, † 1658), berömd läkare och författare till en mycket
använd hälsolära: Sundhetzens Speghel 1642, har säkerligen
talat ett språk, som ifråga om artikeln nära överensstämt
med Columbus’. Tyvärr har han icke efterlämnat något
arbete i reformerad skrift sådant som Ordeskötseln. Men
även i hans i mera konventionell språkform skrivna läkarbok
framträder tydligt genusmotsättningen i artikelformerna. De
i detta arbete talrikt inströdda dikterna äro språkligt och
litteraturhistoriskt lika märkliga såsom de första svenska på
regelbundna alexandriner: se Schück, Illustr. Sv. Litteraturh.
I, s. 321. Både i verserna och prosan träffas bestämda former
ined synkope, dock i det hela relativt få. Ex.: Watumans
s. 8, munn ’munnen’ 186 (vers), munn och näsarne 363,
mag-mun, magemun(n) o. d. Cv7, 91, 275, 276, 327 2 ggr
(magemunnen 303, munnen 277, 295 etc.), grundan: enstavigt (Besinna
(Jr rund’n ther til, så skal tu blifwa waar: alexandrin) 364,
ålderns 256, wintern 12, wästern 17, braxen 105 (jfr braxnen
hos Bureus). Alla äro ju maskulina. Särdeles tydligt fram-
1 fadhren Suml. 30 är bibliskt språk eller står för ett uttal: far-.
Jfr morfar Suml. s. 64, mor Saml. 100.
2 Då Klemming i Saml. skriver modem s. 100, men Hildebrand
på motsvarande ställe (s. 104) har modren, är väl den senare formen
det rätta. Också Klemmings axeln s. 101 blir då misstänkt. Jfr
ii ven Nordlanders kritik av Klemmings upplaga av Sumlen, Språk
och Stil YlII.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
