Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
150
BENGT HESSELMAN.
starka fem. bildats med -a (söla o. d.), som då skulle ha
uppkommit av -en under inflytande av den nasalering av "eu,
som antages ha följt på rø-förlusten. söla och flikka följas
icke åt överallt i Uppland (såsom också uttryckligt är
framhållet av Kruuse i beskrivningen till hans karta, Uppl. II
s. 547). I Skuttunge heter det nu natn, son ’solen’, deri
’dörren’, grin ’grinden’, n. pl. favi ’fåren’, fanstdri ’fönsterna’,
fstdYi: Grip, Ljudl. s. 28, 115 f. Sådana former användas
också i andra delar av Uppland, i gränstrakter mellan
-äw-området och -a-området. (Jfr Kruuse (och Hesselman)
a. st. och Hesselman, Sveamålen s. 41). Åtminstone vad
Skuttunge vidkommer, äro nu visserligen formerna son, natn
endast sekundära i målet, de ha uppkommit först i sen tid
och bero på en nybildning i anslutning till de maskulina
artikelformerna (en utveckling som påskyndats genom inverkan
från stadsspråken och genom dialektblandning med de
västliga ärø-målen: det är ju gränsmål det är fråga om). I äldre
tid hade Skuttungemålet w-förlust också i starka fem. Men
det äldre var här icke söla, nafta, utan former med
n-förlust, men utan avgjord ändring av vokalkvaliteten.
Ännu 1874 hördes i Skuttunge enligt A. Erdmanns
anteckningar1 ett då "nästan föråldradt" uttal av best. fem.: udörä.
solä, skedä, skålä, tandä, dagsrandä, Mila (hyllan), i åxlä
’i axeln’, botjy, väddjid. v. s. med -ä i allmänhet, -i (-y)
efter palataler. (Best. f. på -i efter palataler har ju
iakttagits även av Grip, se Ljudl. § 125 anm. 2). Ä. Skm. solä,
väddji är tydligen == Näs-målets soVæn el. sökan (el. sohn),
v&pn — minus ni Att vokal-kvaliteten skulle ha varit
(väsentligt) olika, ha vi inga skäl att anta. Yi ha ju gott om
dialekter med -w-förlust, men utan spår av inverkan på
vokalen, vare sig nasalering eller annan kvalitetsändring; så t. ex.
i Södertörn (Sorunda) soli ’solen’ liksom bandi ’bandet’ enl.
1 Förvarade i Upplandsundersökningens arkiv. Jfr Grips
Ljud-lära, förordet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
