Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NAGU A ANMÄRKNINGAR TILL RELATIVSATSER. 173
las med en föregående satsdel eller satsförkortning, såsom hos
Leopold, då han (Saml. Skr. V, 152) i sitt försvar för
skaldekonstens ur den grekiska mytologien hämtade bildspråk
hånfullt utbrister: "Och en liten folkstam vid polen skulle i sin
världsvrå, och ur en mer än tusenårig natt, vilja framleta ett
alldeles eget (bildspråk), halvvilt, odanat av talangens
mäster-hand, obekant för andra folkslag, ja, vad mera är, som för
oss själva återstår att lära och vänja os3 vid!"1. Men
samordnande konjunktioner fullgöra så mycket flitigare slika
uppdrag, och det icke blott de båda nämnda {men, och) utan även
understundom det disjunktiva eller. Vanligen koordineras en
attributiv satsförkortning med relativsatsen, och ej så sällan
en apposition. Och så långt kan man ju följa författarne med
förståndets om också ej med hjärtats bifall. Men värre blir
det, när de samordna relativsatsen med andra attribut än
appositioner, främst propositions- och adjektivattribut. Då är
steget ej långt till att samordna den med något, som
visserligen ej står på papperet,. men som dock föresvävar författaren
vid nedskrivandet,
Emellertid ha dylika inadvertenser rätt gamla anor. Jag
har visserligen ej gått på spår efter dem vare sig i
fornsvenskan eller den äldsta nysvenskan, men händelsevis har
jàg i ett rådsprotokoll av den 13 jan. 1727 råkat på en
vändning, där och uppträder alldeles överflödigt, ehuru väl
protokollföraren tänkt på en samordning med adjektivattributet:
"Att en sådan person, och som är därhos en undersåte av hans
M:t, skall sedan låta bruka sig ..." (Samlaren 1907, 128).
Först med gustavianerna börja mina anteckningar, och av
dessa framgår, att språkliga företeelser av antydd art
ingalunda äro sällsynta hos Gustav den tredjes författare, och att
de från dem fortplantat sig genom fosforister, göter och deras
arvtagare ända fram till naturalister, symbolister och deras
efterföljare i vårt århundrade.
1 Nystavning har genomförts i citerade språkprov.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
