Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
236
ANDERS GRAPE.
Salvii författarskap hos Noreen, i hans utförliga framställning
av den nysvenska språkforskningens historia i Vårt språk (D. 1,
s. 215). Till uppgiften om arbetets tryckning hos Salvius
fogas här nämligen det tillägget, att S. "tvivelsutan också är
arbetets författare". I och för sig innebär icke den onekligen
helt nära till hands liggande gissningen på Salvius som den
ifrågavarande skriftens författare någon som hälst orimlighet.
Lars Salvius var en bildad och mångkunnig man, med
mångsidiga intressen och kunskaper inom åtskilliga fack (särskilt
ekonomi och topografi), och om någon specifikt
språkvetenskaplig fackbildning bär skriften ifråga inga spår. En liten
annotation införd i ett exemplar av arbetet, skänkt av Sam.
Alf till Linköpings Stiftsbibliotek, ger emellertid vid handen,’
att den rätte auktorn är att söka på helt annat håll. Denna
lilla ’Nota’ lyder:
"Denne afhandling är skrefwen 1767. Det
som anföres pag: 7. 8. 10. är inflickat af Salvius, är
för öfrigt mycket vitiose1 aftryckt, hwilket af mig
såsom auctor, med missnöije an märkes.
Pehr A[d]rian Gadd."
Härav framgår med all önskvärd tydlighet, att Salvii roll
endast varit interpolatorns2 och att den verklige författaren är
en vida märkligare och mer betydande personlighet, en av
tidens mest framstående författare på det ekonomiska området,
1 Ändrat, vitieust?
2 De påtalade sidorna avhandla den babyloniska förbistringen
och dess följder! — Att Salvius ej generade sig för att korrigera de
alster dem han befordrade till trycket, därpå känner man flera
exempel; jfr t. ex. Hammarskölds förmodan om ändringar av Salvius i
den av honom utgivna samlingen av Samuel Triewalds dikter,
Läre-spån uti svenska skaldekonsten, tr. hos S. 1756 (Svenska vitterheten,
Uppl. 2, s. 170). Lamm (Samlaren, 28, 1907, s. 144) antar, att
skiljaktigheterna mellan Salvii läsarter och de i andra avtryck (hos
Carlsson och Sahlstedt) förekommande återgå på avvikande
handskrifter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
