Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM FÖ RF ATT A R SK. TILL SKR. ’OM INHEMSKT SPRÅKS FÖUAKT’. 237
Aboprofessorn P. A. Gadd1. Och vår skrift blir att se som
ett led i en storslagen, sannt patriotisk gärning, den där
visserligen bar sina vackraste frukter på näringslivets, ekonomiens
och lanthushållningens olika områden, men även grep djupt
och betydelsefullt in i tidens rent andliga odling.
Det är onekligen rätt förvånande att icke Gadds lilla
anteckning blifvit mer uppmärksammad än som skett och att
ej påståendet om Salvii författarskap långt före detta
definitivt förpassats ur världen: annotationen finns nämligen
omnämnd i Linköpings Biblioteks Handlingar (D. 1, s. 359), där
förteckningen över Alfs donationer finnes tryckt. Helt
förbisedd tör den häller icke ha blivit. Jag förmodar nämligen,
ätt det är denna anteckning, som (direkt eller indirekt)
föranlett S. G. Elmgren att i sin bekanta ’Öfversigt af Finlands
litteratur ifrån år 1542 till 1770’ (Ak. afh. Hfors 1861), s. 127,
uppföra ’Om inhemskt språks förakt* bland Gadds skrifter.
Det skulle säkerligen icke för den, som önskade se denna
Gadds uppgift om författarskapet styrkt med inre grunder,
möta några större svårigheter att i hans övriga stora
produktion finna allehanda likheter i tankar, stil, uttrycksätt osv.
Det har t. ex. slagit mig, att en passus i ’Inhemskt språks
förakt’ starkt minner om titeln på en av Gadds disputationer,
nämligen hans år 1766 (alltså året innan vår skrift författades)
utgivna Tankar om vitterhet, såsom et medel at främja hyfsade
seder i et land (D. 1. Quant. prod.). Ifrågavarande passus
(s. 91) lyder: "Hvad Svenska språkets nyttjande angår til
Yitterleks-arbeten, så är detta äfven så mycket angelägnare,
som härigenom Språket och Folkets seder bäst hyfsas". —
Ej heller det spörsmål, som för språkmannen kanske ligger
närmast till hands vid konstaterandet därav, att arbetets
författare ej, som man antagit, är en svensk man, utan en
finländare — frågan om finlandismer förekomma i arbetet, torde
1 Se om honom t. ex. Finsk biograf, handbok, utg. av T.
Carpelan, Bd 1, sp. 720 ff.; Biograf, lexikon öfver namnkunnige sv. män,
Uppl. 2, D. 5, s. 113 f. (m. på båda dessa ställen anf. litt.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
