- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Elfte årgången. 1911 /
267

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

LEVERTINSKA. DANISMER.

267

pliktkär C X: 332; praktkär C X: 27, 80, 165; C XX: 53;
penningekär C II: 171; penninge- och kvinnokär G XVII1:
514; sanningskär C XVII1: 56, C XXI: 117, Uti. konst,
s. 269; själf kär C XVII1: 468; skönhetskär B Vin.- 166;
C V: 9; C XVIII: 29; Uti. konst, s. 258; sol- och
kvinnokär C XVII1: 182; teaterkär C X: 264; verklighet skär
C XVII9: 69, C XIX: 231; världskär C XVII2: 295,
C Xt 16 och äfventyrskär C XVI1: 77, C XVII2: 54.
Först vill jag anmärka, att folkkär på de två anförda
ställena liksom i danskan betyder "leutselig". Vidare, att
ehuru Levertin enstaka gånger nyttjar praktlysten.
skönhets-älskande, kvinnoälskande, världsälskande, tycks han likväl
föredraga de korta orden på -kär. En hel del av dessa är
ju påfallande ny: människokär istf. människoälskande,
praktkär istf. praktälskande o. s. v. Några återgå påtagligen till
motsvarigheterna på danska: frihedskær, kvindekær,
livs-kær, pligtkær, pengekær, solkær äro de, som finnas
i lexika och sannolikt är det ännu flera, som verkligen nyttjas.
Pragtkær och ordenskær har jag sålunda sett hos Georg
Brandes. Av andra da. ord på -kær har Sofi Elkan lånt ett
mycket bekant i "Drömmen om Österlandet", där det s. 155
talas om "en nidkär gudomlighet", onekligen en vrålande
danism. Böök har i "Romanens och prosaberättelsens historia
i Sverige" s. 107 ett annat: "ett äfventyrslystet och ärekärt
drag". Men hela ordgruppen tycks vara rikare och mer
alstringskraftig i danskan, och jag förmodar därför, att
Levertins förkärlek för ändelsen -kär har samband med det danska
inflytandet på hans språk. — Att enstaka dylika ord
uppträda är naturligtvis att vänta, jag nöjer mig med att påpeka
att Talis Qualis har kvinnokär.

Maktsjuk, ofta istf. maktlysten, är givetvis da. magtsyg.
Jfr Drömsjuk!

Maktsjuka, ofta istf. maktlystnad, är bildat till maktsjuk och
får väl betraktas som ett slags danism, även om
"magt-syge"# icke skulle vara gängse.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:17:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1911/0271.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free