Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DJURÖGON I BILDLIG ANVÄNDNING OM MÄNNISKOÖGON. 27
"Notarien böjde sig fram mot sin fästmö och såg henne djupt in i
fiskögonen" (379); Id., Fata Morgana 387, om samme man:
"Utstående fiskögon af mörkblå färg" (380); Ossian-Nilsson,
Barbarskogen 90: "Över hans skuldra lurade Almströms våta fiskblick" (381);
Strindberg, I hafsbandet4, 14: "En tvåårig flicka med stort hufvud
och fiskögon" (382); Id., Tschandala 9: "Baronessan hade ett
sol-brändt, rundt kattansikte med fiskögon och dåliga framtänder" (383);
Sigurd, Kommin. i Qvislinge 21: "En ljuslockig, fjortonårig elfva
med trubbnäsa och fiskögon" (384); Chicot, Konstiga kroppar 112:
"Jag lade märke till, att de små fiskögonen böljat tindra hvasst"
(385).
Fanny Norrman, Brita från Österby 99, har ett par
inre fiskögon: "Ibland kan jag inte för mitt lif låta bli att
kritisera. Det är som om jag hade ett par fiskögon i mig,
som bara tittade" (386).
Vanligast bland artbestämda fiskögon äro mörtögon,
utstående, stirrande, ofta röda, förgråtna.
Berger, Drömlandet 209: "Helge känner alla city ansikten a, de
äro upphetsade och orakade, ha mörtögon och på nacken halmhattar"
(387) och ib. 342: "Fröken Lindblom sackade... och hennes
mört-ögon skefvade, som hade hon fått en fiskkrok i munnen" (388);
Levertin, Magistrarna i Österås 134: "Skalden, som utan att förstå
suttit och stirrat på Roos med mörtögon på skaft" (389); Id.,
B,o-coconoveller 157: "Han rodnade alltid, när hans namn nämndes,
och hans blå ögon stodo på skaft som en mörts" (390); Sigurd, Fru
Westbergs inack., 201: "Ögonen voro stela och sorgsna som på en
nyss ur vattnet upphämtad mört" (391).
Röda mörtögon ha
Fanny Norrman, Sjöberga gård, St. T., 376: "Hvarför går
Anna omkring då och är rödögd som en mört, om det inte är för
att Fina har grälat?" (392); Hallström, En skälmroman 99: "Han
stod orörlig och rödögd som en mört framför betet" (393); A. Ch.
Edgren, En sommarsaga I, 5: "En dam, som... döpts till Mörten,
emedan hon hade ett par röda ögon i ett mycket blekt ansikte"
(394); Jo. Jolin, Skrifter2 I, 3, p. 5: "Betrakta lifvet med några
röda [= förgråtna] mörtögon" (395); v. Braun, Nyare dikter, 1846,
2: "Hur han bleknad går och larfvar / Som en rödögd mört så
stum" (396).
Ett unikt sarvöga har Strindberg, Hemsöborna7, 14:
"Öfver andra ändan af pipan ser han sonens röda sarföga
sikta skarpt" (397) — sarvens ögon äro dock gula, icke röda
som mörtens.
Aborrögon äro sällsynta. Fanny Norrman, Brita fr.
Österby 108: "Farbror ser ut ungefär som en aborre. Han
tittar på saker och ting mycket stelt" (398); Blanche, Vål-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
