- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Tolfte årgången. 1912 /
88

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

88

erLand Hjärne.

använts som essiv biglosa till ett huvudord, som lika väl kan
tänkas förbundet med uttryck av lativ betydelse; ett
missförstånd ligger för nära till harids, för att ej ordet skulle undvikits,
om dess etymologiska härledning varit den av Kock antagna L.

Emellertid torde inan i textsammanhanget kunna finna
även en positiv anvisning till frågans Jösning. Den dikt,
vari ordet återfinnes, är en Berg-Råårs eller Nymphers Chor,
som inleder en av poetens màngà bröllopsskrifter.
Naturandarna i Mälartrakten sjunga om den glädje, som så
tydligt röjer sig omkring dem och, trots den sena årstiden, ger sig
till känna i själva naturen; de undra vad den har att
betyda:

. . . Hvad för et Glädie-Speel ok Frögde-Sång
Höres alt rundt omkring? (str. 1).

Alt sijr man hwad man sijr at det sig gläder ....

Nu gifwer Himlën här mehr liufligt wäder (str. 2).

Wij sij wäl ät siälf wår Mälare flyter
Med mehra Liuflighet ok still an Flod . . . (str. 4).
Och femte strofen lyder så:

Lell måste wij med god skiäl oss förundra
Hwad som i Dag kring Mälaren lärblij /
Efter som Jupiter nyss wänstert dundra /
Ok wij å denna Dag fulkomligt sij
Hur alla Gudar
Mercur sambudar
Ok ingen / än Erinnis, lemnar frij.
Det är ju tydligt, att åskknallen här är att uppfatta som ett
lyckligt förebud. Men då blir det också så gott som
otvivelaktigt, att detta drag i sin helhet (icke blott den allmänna
föreställningen om blixten som järtecken) är, såsom också den
mytologiska apparaten i övrigt änger, oförändrat lånat från an-

1 Vänsteråt anträffas på ett ställe hos C. F. Dahlgren, Samlade
skrifter (1876), I, 200:

Nu blott steget taget
Venstcråt — så der.
Betydelsen är ju här tydligt lativ.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:17:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1912/0092.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free