Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
118
BENGT HESSELMAN.
ined det medgivande, som ligger i L:s anförda uttryck.
Däremot förstår jag icke min motståndare, då han s. 102
säger att det är i två för lians framställning mera
"periferiska" punkter, som det av mina "nya upplysningar" visar
sig att han gripit miste. Jag tror mig nämligen genom
mina anmärkningar ha träffat L:s uppfattning om Bureus’
eget uttal av femininartikeln1. (Det var Uppsalaspråket
som intresserade mig närmast, och även L. betraktar ju
Burens’ språk som framför allt Uppsalaspråk). Men som
författare är ju L. själv närmast till att avgöra vad som är
periferiskt för hans bok eller icke.
Frågan om nasalkapitlet beröres också i den nyss
utkomna andra delen av L:s arbete om Burens i häftet 141 av
Fornskriftsällskapets samlingar. För frågans fullständiga
belysning anför jag här stället in extenso (s. ’251 not 2):
Den feminina artikelns utveckling var delvis föremal för en
utredning s. 160 ff. (vid nasalvok). Denna säges nu af H. Spr. c».
Stil 11, 155 not ’förfalla’ genom hans egen där lämnade (en direkt
vederläggning kunde inte komma i fråga, eftersom H. uppenbarligen
endast hunnit- omnämna min behandling i en inflickad not i. Jag
är visst benägen att medge, att Åtskilligt kommer i annat ljus genom
hvad H. där upplyser eller anför, men H. har icke gått till bottnen
med frågan. Han säger också själf (s. 167), att. uppkomsten af
det på 1600-talet äldre språktillståndet3 inte ingått i hans plan. Men
detta liar varit till men för hans undersöknings resultat. Frågan
måste föras tillhaka i tiden. Äfven andra viktiga moment har H.
försummat att beakta. En grundlig undersökning af det fem. /jj:s
historia torde visa, att åtskilligt mer kan bibehållas af min
utredning än H. menar. Till en sådan är här ej utrymme, men jag torde
med det snaraste bli i tillfälle att komma in därpå (i den mån jag
haft tillräckligt material till förfogande4).
1 Redan upplysningarna i Sveamålen och hos Kruuse borde ha
manat till försiktighet på denna punkt! Jfr "Slutartikeln" s. 149 r.
20 — 21 uppifrån och s. 150 r. 1 och 3—6 uppifrån.
- L:s behandling erhöll jag i mars 1911. Min uppsats trycktes
i juni samma år.
:t Hos mig: "det äldre språktillståndet på 1600-talet".
4 Landsmålsundersökningarnas material är tillgängligt för
forskare här i Uppsala. Ortnamnskommitténs excerptsamlingar äro
publicerade i Sveriges Ortnamn, 1906 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
