Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM STILEN I RUNEBERGS LYRIK.
155
manställning, som är karaktäristisk för diktningen under det
tidevarv i Sverige — 1700-talet —, vars tankeliv
bestämdes av de stora naturvetenskapliga upptäckterna. Leopold
är väl genom sin dikt "Försynen" inom den svenska
skönlitteraturen den förnämsta representanten för denna av
naturvetenskaperna påverkade tankeriktning.
Till de pseudoklassiska personifikationerna böra vidare
räknas uttryck sådana som "morgonens blomsterhand" (Till
Frigga) och nattens "rosende hand" (Flyttfoglarne), vilka
erinra om den "rosenfingrade Eos". I några ungdomsdikter
personifieras även döden och förses med de vanliga attributen,
lie eller svärd och spira. Och stundom nämnes kärleken med
kärleksgudens namn. I dikten "Kärlekens förblindande" står
dock Eros egentligen icke såsom bild för kärleken utan är
en självständig person, kärleksguden, om vilken Runeberg
berättar en älskvärd liten myt — i likhet med de eleganta
akademikerna. Jag erinrar om Leopolds "Kärlekens
förblindande" och Fru Lenngrens "Kärleken och dårskapen", vilka
dikter också under formen av små myter förklara kärlekens
blindhet, ehuru de äro hållna i en lättare, skämtsammare och
kallare ton än Runebergs.
I dikten "Majsång" förekomma flere personifikationer,
som i viss mån erinra om fosforisterna. Här är hela
naturen personifierad. Vintern är en härskare med isad "glafven",
den väna Flora är tagen till fånga av honom, men befrias
då Maj kommer. Detta erinrar mycket om Atterboms
naturpersonifikationer i "Blommorna" och senare i
"Lycksalighetens ö" — som visserligen fullbordades långt senare än
Runebergs dikt. Men kanske än starkare erinrar stilen om
dikter sådana som Kellgrens "Vårvisa":
"Vinterns välde lyktar
Och från våra tjäll
Bore harmsen flyktar,
Högst till lappens fjäll".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
