Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
156
KU TII HEDVALL.
I "Vårmorgonen" finnes en scen, som något erinrar om
deri i "Majsång". Våren personifieras även här, gör i vagn
sitt triumftåg till norden. Det finnes i "Vårmorgonen" en
detalj, som framhåller stilens gustavianska karaktär, nämligen
motsättningen mellan "Söderns stränder" och "polens frusna
drifva"
I Runebergs första diktsamling finnes en rätt stor mängd
pseudoklassiska omskrivningar — uttryck endast ägnade att
göra synbilden svagare t. ex. "fjädersegel" (Fogelboet vid
landsvägen), "sångarinnor ... i skogens toppar" (Den väntande)
o. a. I raderna:
"Har jag ej språk, som talar till ön annan,
Om än bland Söderns nakna barn jag gick?"
(Hvad jag är säll.)
är det icke endast omskrivningen "Söderns nakna barn" som
är pseudoklassisk, utan även det retoriska greppet.
Ett stereotypt bildord, som väl får anses främst tillhöra
den gustavianska stilen, är ordet "dal". När det
förekommer hos Runeberg är det vanligen dalens karaktär av
hemvist för undanskymd och anspråkslös, men lycklig ro, som
framhålles. Ofta är barndomshyddan belägen i en dal.
Så i dikterna "Barndomsminnen" och "Barden". I
"Flyttfåglarne" talas om "fädernedalen". I "Mina dagar" skildrar
skalden sin undanskymda lycka, då han sitter vid sin flickas
sida "i dalens skygd". Och vallgossen prisar oskuldslivet
"i dalens famn". Än mera är dalens ljuvhet betonad i
uttrycket "Sveas blomsterdalar" (Till Franzén). Ännu i
Runebergs andra diktsamling, i vilken sådana stereotypa bildord
äro oändligt mycket sällsyntare än i den första, anträffas
ordet "dal" ett par gånger använt på ungefär samma sätt som
i Dikter I. Så t. ex. i "Talltrasten": "Och vindens fläkt, som,
redan matt och sval, — skall domna snart på blomstren i
1 Jfr R. G:son Berg: Gustaviansk fraseologi o. Tegnérs Svea.
Språk o. Stil VI: 134, "Frusna fjällar", Tegnér. "Göthers frusna bygd",
Silfverstolpe.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
