Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
168
RUTII HEDVALL.
må våren flykta — fritt må kinden vissna — låt oss nu
blott älska".
Fjärilar, blommor, buskar och gröna träd framstå för
den unga kvinnan, som blivit gift med en gammal man,
såsom bilder av ungdomen och kärleken, och därför gör deras
anblick henne ont.
Den första kärleken liknas vid vårens första blommor,
men den vissnar ej hastigt som de, den "öfverlefver länge hvarje
annan". Om kärleken tala de flesta av idyllepigrammen och
dem ger bilden av den nordiska våren, flyktig, klar och ljus,
deras stämning.
* *
’•i’
De allra flesta av dikterna i Runebergs andra samling
stamma från 1832; detta förklarar den enhet i stilen som
karaktäriserar samlingen. I några stycken möter man doc 1 «
inringar om skaldens äldre lyrik. Detta är främst fallet med
blomsterdikterna. Tanken på livets och ungdomslyckans
förgänglighet är här uttryckt med samma bild som i "Till
en blomma".
Det, som främst frapperar i dessa blomsterdikter är,
huru flyktigt skalden karaktäriserat blomman i dess
egenskap av blomma. I fyra av Runebergs sex dikter av detta
slag1 benämnes blomman "ros", alltså med det minst
artbe-stämmande namn som finnes. Ty namnet "ros" är här,
likasom ofta i tidens litteratur, så stiliserande, att det knappt
tyckes betyda annat än en vacker blomma. — I
sammanhang med den ringa grad av åskådlighet, med vilken
Runeberg utfört bilden av blomman i dessa symboliska
blomster-dikter står det, att han i hög grad förmänskligat den. Hans
blomma har kinder och ögon, den kan le och gråta och tänka.
Man vet inte riktigt vad som är blomma och vad som är
flicka. Det kan hända, att dikten kommer en att tänka på
1 Två av dessa dikter ingå i Dikter III men behandlas här i
sammanhang med de tidigare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
