Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
170
ruth hedvall.
Medan vanligen i den förra det själsliga innehållet var det,
från vilket skalden utgick och det, som bilden avsåg att
förtydliga, synes i den från en senare tid stammande dikten
ofta en naturföreteelse göras till utgångspunkt för en reflexion,
den blir bild och symbol först efter det den utan bitankar
blivit observerad. — Naturligtvis vinner naturskildringen
mycket härigenom, blir mera realistisk och sann, då den kommer
till för sin egen skull.
På detta sätt är bilden i "Vid en källa" byggd. "Jag
tänker när jag ser dig så — uppå min egen själ" 1.
I den graciösa lilla dikten "Ynglingen" frågar skalden
vart vind och vågor gå och till sist sina egna tankar:
"Tankar, otaliga tankar,
Sägen, livar kasten I ankar?
Barn af en ädlare verld,
Ges det ett mål för er färd?"
Tankarna drivas av vindar och vågor, än nyckfullare än de,
som gunga ynglingens julle, och än lättare än den föras de
mot okända mål.
1 Det förefaller som om "Vid en källa" skulle innehålla rätt
starka påminnelser om Franzéns "Nyårsvisa 1797". De första
stroferna av denna dikt lyda:
"Jag sitter vid mitt fönster här
Och ser på tidens å:
Den far och far och lika när
Ar mig dess ström ändå.
Der dö väl många bubblor bort,
Som glänste för min syn,
Men nya växte innan kort
Med lika bild af skyn.
Och lika falska? Ja än sen.
Låt bubblorna förgå:
Det ljus de brutit strålar än
Och skall allt högre nå".
Det förefaller ej otroligt, att i Runebergs sinne med metern och
melodin även smugit sig bilden av bubblorna, som spegla skyn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
