Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
196 ’ SMÄRRE BIDRAG.
Apodiktisk (SAOB från 1799) i Litt. tidn. 1795, s. 260.
Apologetik (SAOB från 1816) i Litt. tidn. i Åbo 1802, s. 398.
Bakvändhet, saknas i SAOB, Strindberg, V röda rummet,
s. 133.
Bebygglig (SAOB från 1895) i Upfostrings-Sällskapets tidn.
1782, s. 394.
B eg äng are (SAOB från 1712, †): "Stöldens begängare",
Almquist, Herrarne på Ekolsund III: 106 (1847).
Behagfull (SAOB från 1842) i Svenske Parnassen 1785, s. 235.
Bekjolad (SAOB från 1833) i "Münchhausens . . . Resor" 1797,
s. 102 ("hedens bekjortlade skyddsandar").
Benyttja (SAOB från 1818) i Nyköpings Wecko-Blad 1779,
n:r 29, s. 3.
Beslöja (SAOB från 1815) citeras i Journal för svensk
litteratur 1798 s. 335 från en året förut tryckt roman, "En
Österrikisk officers Öden och Kärlekshändelser".
Betårad (SAOB från 1811), Lybecker, "Den känslofulles
lidelser" 1796, s. 44.
Bihändelse (SAOB från Ling † 1839): "Episoder, det är
mil-lan-scener, bihändelser", Svenske Parnassen 1785, s. 169.
Biutgift (SAOB från 1884), Wieland, "Abderiternas historia"
1799, II: 30.
Dagskygg (SAOB från Runeberg 1830), Regnér, "Försök till
metr. öfv." 1801, s. 90.
Diabolism (SAOB från Wirsén 1903), Thorild (Geijers uppl.),
III: 236.
Förallmännliga. Mjöberg påpekar i "Festskrift till K. F.
Söderwall" s. 266. att detta ord klandras som germanism
i "Journal för svensk litteratur" 1797. Ordet finnes
likväl hos en så mönstergill författare som Kellgren i
uppsatsen "Om språkförädling", ehuru visserligen med en
ingress: "oförmögen at, om jag så får säga,
förallmänliga begreppen" (Saml. skr. III: 259)’. På grund av de
många anmärkningsvärda fall, där Journalen ogillar ord,
som förekomma allmänt och hos de erkända
smakbe-stämmarna, akademisterna, förefaller det, som om den
inte vore riktigt vittnesgill ifråga om ords bruklighet.
Förblända (jfr Mjöberg, "Stilstudier" s. 261). Att Weste
hänvisar från detta ord till förblinda, är ytterst
överraskande. Förblända användes nämligen av snart sagt
alla 1700-talsförfattarna fr. o. m. Dalin och Bergklint
ned till Thorild, i Vitterhets liksom i Sv. Akademiens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
