- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Tolfte årgången. 1912 /
200

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

200

SVEN LAMPA.

tagit sin moders adelsnamn Bröms — namnet lär ha sin
anledning i det kända ortnamnet Brömsebro (Anrep). Dessa
makars son var Olof Andersson, född på 1540-talet och död
nära hundraårig 1638, om man får tro härom meddelad
uppgift. Denne man synes ha stigit till en hög ställning: han
adlades 1586 och blev introducerad på riddarhuset 1627. Det
antas, att han varit amiral, och "ostridigt är, att han tjänt
till sjös" (Stiernman). Detta bekräftas i sin mån av hans
adelsnamn, som är Gyllenmärs. Gift med Elin Drake,
hade han tre barn, arvtagare till var sin av hans egendomar.
Enligt Anrep erhöll dottern Margareta (gift med överste
Johan Uggla) den stora gården Borrarp, sonen B roms —
uppkallad med farmoderns släktnamn — fick Lagmanshaga, och
dottern Agneta fick Samseryd. Den sistnämnda bekom även
genom sitt första gifte (med häradshövding J. Hand) en
annan egendom, troligen Vrethammar i Lindes bergslag. Andra
gången var hon gift med assessor A. Lilliesparre.

Det är alltså märs i Olof och Bröms Gyllenmärs namn,
som jag menar ingå i de båda nämnda gårdsnamnen. En
undersökning av de omständigheter, som kunna visa detta,
har även givit några upplysningar utöver det obetydliga, som
man förut vetat om en från vår litteraturhistoria känd person.

Till det antagande jag gjort passa först ortsförhållandena
väl in: Märsebo ligger i samma socken som Lagmanshaga
(Ljungsarp) och byn Knestorp till sin ena del i samma socken
som Borrarp (Dalstorp). Vad så namnet Märs angår, var
det väl i dagligt tal gängse i stället för Gyllenmärs.
Troli-ligen hade också sjömannen Olof Andersson fått eller tagit
detta tillnamn, innan ännu adelskapet skänkt honom den
gyllene märsen i vapnet och därmed det ståtligare namnet.

När visar sig då namnet Märs tidigast i benämningarna
på dessa orter? Det är år 1590, då krononybygget
Märse-bygd första gången upptages i en tiondelängd; i jordeboken
har det blivit intaget 1601 med anteckning "Lessmannen" —
var Olof Andersson en kronans läntagare? —, och 1610 anges

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:17:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1912/0204.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free