Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UPPLYSNINGAR OM NÅGRA ORTER OCH DERAS NAMN. 201
det såsom disponerat av en ryttare ("Rytter — allt").
Reduk-tionsjordeboken av 1685 upptager det ock såsom "Gammallt
Ca-vallerie Hemman under Wästgiöte Regementet" (1660 heter det:
"På hästenn Vnder Öf. Welborne Oluf Andersson Sölfrlods
Regemente"). I en år 1614 av "Oloff Andersson Gyllande
mærs till Borretorp" själv avfattad redogörelse för sina
egendomar finner man icke något som kan motsvara denna fastighet.
Men att gården verkligen hört till Märs-släkten, och att
den här givna namnförklaringen icke är allenast en
gissning, visas emellertid av jordebokens anteckning 1634:
"Behållet till Junker Brims". Möjligen har denne under faderns
livstid (om han nu dog 1638) suttit på denna nyupptagna
gård, som fått namn efter anläggaren. Den äldsta
namnformen är Massebögdh 1590 (som motsvarar Märsebygd i
riksspråk) ; 1601 skrives Martzebydh, 1631 Marsebo och 1665
Mer-seby, vilken form kvarlevat till sista jordebok (1877).
Dialekt-uttalet har tydligen från början haft ma§d-. Vad senare
leden beträffar, blev det ursprungliga -bygd redan tidigt
förändrat, dels till -by, som kvarstannade i den officiella formen,
dels till -bo, som trängde igenom i uttalet — en för båda
gemensam dialekt-form -bu är kanske väl vågad att antaga för
Kinds härads vidkommande, men kan tänkas ha förekommit.
På Ortnamnskommitténs hemställan är Märsebo sedan 1908
officiellt namn på gården.
Något direkt bevis för det gamla kyrkohemmanet
Knes-torp Märsagårdens avhängighet av släkten Märs finnes icke;
härvid får själva namnet vittna vad det kan. Detta är icke
heller av så gammalt datum, i det gården i jordeboken 1629
kallas Lussekullen. Mersagården — samma form som ännu
sista jordeboken har — visar sig tidigast i en tiondelängd
av år 1675. I jordeboken 1684 skrives Marsagården, 1685
med modern ortografi Märsagården. Namnets första
uppträdande sammanfaller, såsom vi snart skola se, med Bröms
Gyllenmärs senare levnadsår. Rörande ägarna av gården ger
reduktionsjordeboken 1685 följande upplysning: "Har warit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
