Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UPPLYSNINGAR OM NÅGRA ORTKR OCH DERAS NAMN. 205
Denne prästman, Martinus Gyltebackius, hade på
mödernet förnäm härkomst. Hans far, av hälsingesläkt, var
häradsskrivare i Kind; hans mor Elin Roos var dotter till
hovmarskalken Erik Gustafsson Roos, en ättling av den från
Xorge inflyttade släkt, vars ättelinje kan följas ända upp till
de norska konungarna. Häradsskrivaren Zakarias Martinsson
och hans fru bodde helt visst i Gyltebacka — det säger oss
ju sonens namn — eller åtminstone vistades de där.
Anledningen vet man icke, men kanske låg den däri, att stället var
ett gammalt Gylta-gods. Den nära förbindelsen mellan de
båda gamla ätterna visas bl. a. därav, att Z. M:s svåger
Harald Eriksson Roos å Hjälmsäter (död 1625) var gift med
Ingeborg Gylta, syster till den sista manliga ättlingen i en
märklig släkt. Om Martin Gyltebackius är att nämna, att
ban efter morbrodern Harald Roos död ett par år var
buspredikant hos sin förnäma släkting, fru Ingeborg Gylta.
varefter han tillträdde det pastorat, där Hjälmsäters gods
ligger (Medelplana å Kinnekulle), varest han ock såsom högt
ansedd prost och riksdagsman lyktade sina dagar.
A11 i n g s b e r g, A11 i n g s å k e r.
De bidrag, som man från Dalslands ortnamn kan hämta
till kännedom om den nordiska hednareligionen, äro icke många.
I allmänhet har ju också det dalsländska namnskicket en
ganska sen prägel, endast sällan hänvisande till en tid, som
ligger före medeltiden. Efter det Ortnamnskommittén
undanskaffat några fall, där man förr antog, att gamla gudananin
ingingo — Fröskog är nämligen ’skogen vid ån Frö* och
Tors-herg är ’Tores berg’ —, så ha endast två säkra exempel på
denna sak blivit kvar: OnsÖn (önsdn) och Ullerön (ühron el.
üford), båda i det härad, som nu heter Vedbo härad, men
tidi-gare Väbo(a)liärcd (fsv.) och äldst Vear (isl.), vilket ju kan
betyda ’helgedomarna’. Om detta namn i realiteten liar något
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
