Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
258
KUBEN GISON BERG.
Ingelgren anmärkte om en dikt av Atterbom: "Nya ord
äro Gemak och Drottning slig. Det sednare kan visst brukas
med samma skäl som Konungslig. Gemak, upptagit ifrån
Tyskan, torde bli svårt att naturalisera, emedan det tyska
Gemach har flere bemärkelser: förmak, kammare; sagta,
småningom, efterhand; ro och fred. Alla bemärkelserna kan det
ej ha i svenskan; blott den sista."
*
Vid den ordkritik, som övades under 1700-talet, är det
påtagligt, att högst personliga tycken gjorde sig gällande,
medan däremot do stilistiska och lexikaliska kunskaperna
naturligt nog inte voro synnerligen omfattande. Här lönar
det sig knappast att beledsaga de valda exemplen med
anmärkningar; vår kännedom om 1700-talets svenska språkbruk
är ännu för ringa för att med någon säkerhet kunna avgöra
en mängd tvistiga spörsmål rörande detta. Några smärre
påpekningar förtjäna möjligen att antecknas.
Ristells sid. 245 anförda ogillande av stockholmsrimmen
torde vara ett ovanligt tidigt exempel på förkastning av dessa:
jämför Beckman, "Grunddragen af den svenska versläran"
(2:a uppl. sid. 104). Anmärkningen i "Journal för svensk
litteratur" mot snöig är typisk för den motvilja mot
nyheter, som utmärker denna tidskrifts anmälningar. Klandret
mot konstruktionen "förtviflar mig", som även finnes hos
Adlerbeth och Leopold m. m., återkommer sedan hos B. E.
Malmström (se Berg, "Om den poetiska friheten", sid. 108).
I "Vitterhetens Vänner" fingo anmärkningarna givetvis ofta
nästan kriamässig karaktär, naturligt nog, eftersom det där
gällde förövningar och ej mogna verk. Det av K. E.
Hallström (se sid*. 253) anmärkta förhållandet, att ljuda begagnades
aktivt, förekommer inte sällan, bl. a. hos Vitalis och
Stagnelius, jfr Berg, a. a. sid. 112. — Användningen av ord som
Ocean i obestämd form (se ovan sid. 254) var inte en poetisk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 21:17:55 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1912/0262.html
