Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ACCENTLBUlNCi AV KOMPOSITA I 1600-TALKTS SYKNSKA 37
visar sig ock i lians senare diktning, liksom i deras, som
hade lionom som lärofader, såsom nedan skall visas
Såsom en gengångare från äldre metrisk uppfattning om
stavelsetalet såsom versprincip, påminnande om franskt
inflytande, torde kanske få betraktas hans indelning av versslagen
efter rim (rythmus) i maskulina och feminina och efter
stavelsernas antal (structura) liksom ock särskilt hans inledande ord
i Introductio: "Binæ sunt leges, quæ in nostra lingva
effi-ciunt metrum si ve versum. Prima est Structura: altera
Rythmus", varefter han förklarar structura såsom "certum
syllaba-rum numerum, unde versus componitur" och rythmus såsom
"similitudinem soni in fine diversarum vocum et versuum". Och
så följer det förut citerade yttrandet om accenten och cesuren
såsom två observanda, som pryda vår vers och ej kunna
åsidosättas utan att stöta vårt öra, varav framgår, att häruti
felade den samtida poesien, såsom ock sant är.
Men det var även i ett annat avseende som Lagerlööf
öppnade sin samtids ögon, nämligen angående skillnaden
mellan accentuerande och kvantiterande vers.
Redan den lärde tyske grammatikern Clajus hade 1578
klart uttalat accentens roll, men det moderna språkets vägran
att anta kvantitetsreglerna betraktade han, humanisten, såsom
en sorglig medeltida förvildning, som skulle genom nytt
studium av de gamla och efterbildning efter dem bortarbetas2.
I Danmark hade P. Jensen 1627 och i Holland Abraham van
der Mylce 1612 klart framlagt samma uppfattning om den
moderna versens grund i de germanska språken, men denna
1 Om Lagerlööf alltså först vid äldre år utbildat en fast
versteori, innehållande bl. a. lagen om växling av höjning och sänkning
i varannan stavelse, så får man icke, såsom Schück är böjd att göra
a. arb. s. 434, frånkänna honom författarskapet till visan: Min frijheet
försvunnit; i ängzlan Jag går etc. därför att den är daktylisk. Den
kan tillhöra, vilket den ock av språkliga skäl säkerligen gör, en
tidigare period. Jfr ock L. Wahlström a. arb. sid. 13.
2 Utförligare angående accent och kvantitet Paludan a. arb. s.
410 ff.
Spy ah- och Stil. XIII. 3
Lagerlööf
mot den [-kvantiterande vers-principen.-]
{+kvantite-
rande vers-
principen.+}
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
