- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Trettonde årgången. 1913 /
45

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

A C C K N T U15 UIN G AV KOMPOSITA l 1600-TA I.KTS SV15NSKA 45

(Arvidi s. 134) och då man naturligtvis, såsom ock L.
framhåller såsom en fordran mot Spegel, gärna undvek cesur efter
ett flerstavigt ords sista mera obetonade stavelse:
trädgårdars, älskade, ty cesur fordrar "en vphögd ton", så blev
cesuren en svår sak för accenten. Det förvånar därför icke,
att man i brist på tvåstaviga jambiska ord lät ett trokeiskt
med stark biton på ultima få stigande rytm: uttdlt, odygd,
helst som man ju, och det gäller allt vad här sägs om sådana
ords accent, visste och hörde, att många (dialektiskt) hade
sådant uttal i åtminstone vissa dylika ord. På så sätt blir
cesuren att jämföra med det manliga rimslutet. Då cesuren
stod i ordslut och taktslut, stod man, efter att ha övervunnit
den, inför samma situation som i versingången (^ —), men
här mitt i versen kunde man lättare bryta niot accenten utan
att störa rytmen, och det gjorde man ock. Ja, det ser ut,
som om man verkligen tagit sig mera medvetet en licentia
här, och vi ha ju sett, att T. Hübner (1625) här tillåtit
(liksom i första takten) en troké. I behöriga delar gäller ju det
sagda om all jambisk tvåstavstaktig vers.

Med användning av dessa synpunkter skall jag nu
närmast genomgå Kocks material och hänvisar till honom (sid.
261 ff.) ang. själva orden och beläggställena. Att vid den
mängd beläggställen och uträkningar, som jag måst laborera
med, någon felaktig eller ofullständig sifferuppgift o. dyl.
insmugit sig, är lika antagligt som förklarligt, men jag är viss
om att resultatet är riktigt. Kock meddelar ej alla sina
antecknade ord utan utelämnar dubletter och ofta deras andra
böj ningsf ormer.

Typ: uttal t. Kock anger omkr. 121 fall uttdlt (ultima i
arsis) och omkr. 53 fall uttalt (penult. i arsis). Han anför 107
belägg på typ uttdlt. Jag fördelar dem på de fyra poeterna l.

1 Rosenhane och Lucidor antagas av Kock hava talat
huvudstadens eller en därmed nära besläktad dialekt. Stiernhielm och
Columbus torde i någon mån vara påverkade av daldialekt men anses
dock hava i huvudsak talat riksspråk, eftersom de, högt bildade män,
länge verkat i Stockholm.

Be
viskraften av de
fyra
skaldernas
versaccen-

tuering
i
tvåstavstaktig vers.
Keders och

Spegels [-alexandriner.-]
{+alexandri-
ner.+}

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:18:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1913/0049.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free